302 att företa en ekonomisk gradering av anklagade, klagande och vittnen, och det får man nog slå sig till ro med, även omverkligheten därvid förvanskas. Samhället präglades av begreppet social status och den dimensionen går förlorad. En måttligt rik hantverkare kunde mycket väl ha en högre status än en förmögen köpman. Mot bakgrund av dessa överväganden har jag företagit en analys av tvä städer: Helsingör pä Själland och Ribe i sydligaste Jylland. Pä båda ställena är mönstret tydligt. Det är de moderat fattiga, som anklagar de utfattiga. Kanske är det av betydelse, att det bland de kärande och vittnena fanns en del, somhade upplevt en ekonomisk tillbakagång under åren före trolldomsprocesserna, i en period som karakteriseras av ekonomiskt härda tider för de minst bemedlade delarna av stadsbefolkningen. Jag menar, att processerna kan ses som dessa människors desperata kamp för överlevande, en kamp som utmärker sig av att de försöker undgå att glida ner frän moderat till bottenlös fattigdomutan ätervändo. Ett enstaka exempel pä den roll social status spelade kan här anföras: under åren närmast före trolldomsprocesserna hade en kvinna i Helsingör två gånger varit inblandad i rättssaker rörande angrepp pä liv och hälsa, men vid bäda tillfällena, där vittne stod mot vittne, hade hon gått segrande ur striden. Dä det emellertid ett par är senare kom till trolldomsprocess, var läget det omvända. Hennes sociala status hade fallit drastiskt, myndigheterna trodde inte längre pä henne och hon blev dömd. När dessa överväganden skall sammanfattas, framkommer ingen sammanhängande bild av de grundläggande orsakerna till processerna utbrott. Sedda pä makroplanet hade de ekonomiska realiteterna specifika konsekvenser för landsbygs- respektive stadsbefolkningen. Väl särskilt städernas lägre sociala skikt genomgick härda tider, medan lantbefolkningen åtminstone upplevde ekonomisk stabilitet. Konsekvensen härav är, att de socio-ekonomiska förhållandena inte ensamma kan läggas till grund för en orsaksförklaring. En kombination av en läng rad faktorer måste dras in för att bidra till en tillräcklig förklaring. Från rykte till rättssak Det har redan framhållits, att en trollkona i en maleficium-process inte skapades frän den ena dagen till den andra. I det följande skall jag försöka påvisa, att när ett liknande utbrott som under perioden frän 1617 till 1625 inte upprepades i senare under århundradet, hängde detta bland annat samman med det längdragna förloppet vid uppbyggandet av ett trolldomsrykte. En förutsättning för att en viss person skulle bli anklagad var, att hon i förväg hade förskaffat sig ett trolldomsrykte. Detta rykte kunde ha uppstått pä olika sätt; avgörande för analysen är dock, att det i en mycket stor del av processerna är möjligt att bestämma, vid vilken tidpunkt och av vilka orsaker ryktet uppstod. Det kan i det stora flertalet fall föras tillbaka pä en enda händelse eller en serie händelser under en kortare tid. Ett vittne i en by berättade, att hennes bror Jylland
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=