297 Köge, där elva kvinnor blev avrättade. Därtdl kom, att landets viktigaste biskopssäte på Själland 1615 besattes med en långt mera ortodo.x teolog än företrädaren, vilket resulterade i en politik, där en sträng lutheranism framhävdes. Slutligen bör trolldomsförordningen ses i sammanhang med andra lagar, som utfärdades samma dag, den 12 oktober 1617: dels en överflödsförordning och dels en förordning om sexuell repression. Det skulle vara förhastat att betrakta denna samlade lagstiftning som ett steg på vägen mot en medveten ackulturation, men å andra sidan bör man inte bortse från detta djupt kända försök att disciplinera den danska befolkningen och och stärka greppet omdet danska sam¬ hället. För Jyllands vidkommande hade förordningens utfärdande omedelbara effekter. 1616 fördes sju processer på Jylland, varefter antalet 1617 steg till 18 för att året därpå ytterligare öka till 41. Det är i sig tankeväckande att betrakta förloppet från 1609 till 1618, ty det indicerar, att nivån var relativt låg och stabil under åren före 1617. Denna indikation bekräftas också av fördelningen av exempel på fenomenet uppgörelser utanför domstolen, dvs. där någon rättssak aldrig uppstod och den misstänkte undslapp vidare tilltal. I det jylländska materialet omtalas sådana utomrättsliga uppgörelser bara sju gånger, och i sex av dessa fall refereras bara till händelser som ägt rum före 1618. Före denna tidpunkt har alltså de inblandade varit mer benägna att låta en misstänkt slippa undan, omvederbörande lovade att inte vidare öva sina onda konster. I en rättssak från 1613 1 den sydjylländska staden Ribe omvittnades, att en kvinna en gång hade gripits av en man för att ha förgjort hans hustru, men då hon lovade att denna åter skulle bli frisk, lät mannen henne gå. Efter förordningens utfärdande förändrades bilden. Resultatet blev emellertid inte en jämn nivå svarande mot intensiteten för år 1618, men däremot en höjdpunkt från 1617 till 1625 med förföljelser av kontinentala dimensioner. Ser vi på tabellen över de 494 processerna från 1609 till 1687, då den sista egentliga trolldomsprocessen fördes på Jylland, märker vi den överraskande markanta fördelning som gör sig gällande: på de åtta åren från 1617 till 1625 fördes 297 processer, vilket utgör 60 % av samtliga på Jvlland under perioden. Mot europeisk bakgrund måste detta betecknas somunikt, när man tar hänsyn till att det var tal om maleficium-processer. indelas i fyra faser: (1) före 1617, (2) 1617- De jylländska processerna kan nu 25, (3) 1626-56 och (4) 1657-87. Faserna 1 och 3 karakteriseras av ett relativt lågt och stabilt antal processer, fas 2 av det omtalade dramatiska uppsvinget, och fas 4 av ett mycket ringa antal processer. I första hand skall därför uppmärksamheten riktas på fas 2. I den internationella forskningen har man diskuterat en lång rad förhållanden, som kan ha haft inflytande på fluktuationerna 1 antalet processer. Låt oss här dra framen faktor, omvilken kan sägas, att den nog har haft större betydel-
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=