278 Tabell 1. Antalet anklagade för vidskepelse och trolldomsamt avkunnade dödsdomar i Finland 1520—1689. anklagade dödsdömda årtionde 1520-29 1530-39 1540-49 1550-59 1560-69 1570-79 1580-89 1590-99 1600-09 1610-19 1620-29 1630-39 1640-49 1650-59 1660-69 1670-79 1680-89 1 12 16 4 22 3 15 2 8 2 7 6 22 3 27 -y 66 11 73 10 87 25 157 41 121 9 total 710 115 Regionalt var det mest kvinnor i Österbotten medan de somställdes för rätta i Karelen nästan alla var män. Men inte ens i Österbotten var trolldom ursprungligen förknippad med kvinnor. De sompå 1500-talet dömdes till döden i området var nästan alla män. Den kvinnliga trolldomen har varierat på ett sätt sombildar ett tydligt mönster. Den ökar ju längre förföljelserna pågår i ett område. På 1670-talet hade man i Österbotten hundraåriga traditioner i förföljandet av trollfolk, medan i Karelen processer bara hade förts i omkring 20 år. Klar är också betydelsen av den moderna europeiska häxdoktrinen för könsfördelningen bland de anklagade. I de fall djävulsförbund ingår bland anklagelsepunkterna är kvinnorna oftare i flertal än i mål som rör mer traditionell trolldom. I Österbotten var det mest djävulsprocesser och kvinnliga häxor, medan de anklagade i Karelen mest var kloka gubbar, mer eller mindre professionella trollkarlar. I 1500-talets Finland var alltså stereotypen en trollkunnig man. Detta hänger troligen samman med finska folktraditioner och trosföreställningar: det övernaturliga förknippades oftare med män än med kvinnor. Förmodligen har den moderna europeiska häxdoktrinen brutit ner denna stereotyp i Finland, och folk har så småningomlärt sig acceptera föreställningen att häxan var en kvinna. Denna lärprocess startade på västkusten och arbetade sig långsamt inåt land. I Karelen ersatte dock aldrig häxan de manliga trollkarlarna.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=