233 Misstankarna riktades mot hela släkter. Konsten ansågs gå i arv. Bonden Trevli Bertel förhördes 1694 i Tallinns borgrätt. Det framkomatt hela hans familj hade övat trolldom. Hans mormors mor hade bränts på bål, hans mormor hade undgått straff bara genom att fly till Hiiumaa, och hans mor Wolber hade brukat läsningar.'*^ I flera andra liknande fall leds misstankarna från föräldrarna på barnen, eller ännu vanligare, från make till maka. I en tvpisk estländsk häxprocess ställdes en eller ett par, på sin höjd tre eller fyra misstänkta för rätta. Förföljelser i stor skala som på kontinenten förekom inte alls. Också bland dem som förde fram anklagelserna hörde fyra av fem till bondeklassen. Den misstänkte hade med trolldomskadat dem, deras familjer eller egendom. Bara ett fåtal av åklagarna hörde till adeln eller prästerskapet. Den vanligaste anklagelsen rörde förgiftning med förtrollat öl, vangenom offrets kropp hade fyllts med maskar, paddor eller kryp. I ett mål i Pernau 1641 vände sig bonden WilhelmSoerz direkt till den anklagade Layske Marth och sade: ”Du gav mig grodorna (Poggen) i ölet du hällde upp. Du har skadat många och kommer att göra det så länge du lever.” Bonden Toms’ hustru läste ormarnas förbannelse över ölet vid Kalle Matz’ bröllop. Hon hade blåst ner i den lilla öltunnan och sen gett Matz att dricka.Vid ett barndop i Hager hade värden gjort gästerna galna med förtrollat öl. När han blev uppmanad att ge dem hälsan åter, hade han rått dem att skära spånor från tre bitar alträ och blanda med varmt öl. En av de klagande hatfe tagit ett par av träbitarna med sig i rätten.'*' I Lääne 1665 blev Kopsu Maie åtalad för att ha kastat in öl genom Sahla Thomas’ fönster och därmed förhäxat hela dennes famil).■*" Sjukdom kunde också förorsakas av förtrollad fisk (Pernau 1637, Harju 1669), smultron (Pernau 1633), kräftor (Dorpat 1651) och bröd (Pernau 1633 och Ihdd)."*'* 1542 vittnade Margete från Polula, att hon hade blåst tre gånger på salt och gjort det giftigt. Sedan hade hon låtit strö det under offrets fotter. Det hade dödat honom. Domarna lyckades inte finna ut vad hon hade blandat med saltet. När hon tillfrågades vad blandningen skulle ha för effekt om man åt den, svarade kvinnan, att paddor och maskar skulle börja föröka sig i offrets kropp.*"* Trollkarlen Lupas Laur hade brukat vitt gräs (Kraut), torkade fladdermöss, vax, salt och ullgarn. Han hade försökt strö salt under domarens fötter. När han satte en förbannelse på någon hade han en bit garn lindat runt sin högra arm, och garnet blev lite kortare för var gång det användes.*^ RAKA: c2.f2.dl25.S,1.2 RAKA: c915.tl.dl; Wolffcldt, s 202 Parnu 1641, 1633/. Winkler, s 332. RAKA: c863.tl.4253; jtr nedan kap. 11. RAKA: c861.tl.d9122; c915.tl.dl-2: c914.fl.d60t. Est- itnd LivLindischc Bricfladc, 1:1, nr 1190-1200, s 657. "" RAKA: c915.fl.d2,1; Uuspuu (1937), ,s 125 Pärnu 1642/.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=