220 när hon gör motstånd, kastas hon först utför klippsidorna på ett berg, sen stoppas hon två gånger in i en tegelugn,’ och en annan, som också regelbundet förs bort, avslutar berättelsen omsina plågor med följande ord: ”en röd gryning flög två vita duvor in genommitt fönster och en röst hördes, ’stig upp för din mun är törstig’, och hon drack lite iskallt vatten hemma, först drack duvorna av det, sedan hon själv, sedan hällde hon ut resten nära källan som hon blev tillsagd, och de nattliga besöken slutade för gott. Vi kan också på många detaljer i beskrivningarna lägga märke till det spontana utbildandet av sabbatsmotivet. Omhäxorna inte flyger till berget Gellert eller något annat berg i närheten, blir mötesplatsen den traditionella festplatsen i byn, krogen, huvudgatan, kvarnen (där häxorna ibland mal flugor på sma offers ryggar),’^ eller mötet kan vara en profanering av heliga platser som kloster,^ en kyrkogård^ eller ett kors vid vägkanten.^ Helhetsbilden av den ungerska sabbaten liknar inte Satans pompösa hov eller blasfemiska kyrka, den är mer en byfest med mycket mat, dryck, musik, dans, och en del obekvämligheter som att maten förvandlas till lort.^ 1741 tog till exempel några häxor nära Sopron en gammal kvinna med sig; de åkte på en ynklig bondkärra dragen av sex oxar; de körde uppför berget till vingården, de klättrade upp i ett körsbärsträd och roade sig med att tvinga den gamla att försöka plocka körsbär från grenar, somde hela tiden drog undan från henne. Detta pingstnattsäventyr kunde lika gärna ha hänt i verkligheten, omdeltagarna bara inte hade varit häxor utan byns ungdomar.* Sabbaten kallas ofta ett karnevalståg'’ eller ett bröllopsfölje.Baklängesritter ” och andra vanor och idéer med sin grund i en symbolisk inversion utgör deras viktigaste referens, som Stuart Clark nyligen har visat på material från andra länder.’’ Vid den ungerska sabbaten intar Satan sällan någon central roll, bara den van- ' Schram, vol II, ss 92-93: vittnesmål 1733 från en 16-årig piga i Csorna nära Sopron. ’ Schram, vol I, s 247: vittnesmål 1734 från en 25-årig kvinna i Hodmezövasarhely. ^ Båda de föregående exemplen har drag av bvfest; sabbat i kvarnen (Schram, vol 1, s 490, vol II, s 438); i värdshuset (Alapi, ss 3-4). ■' Jfr Komaromy, s 77 (1612); Horna, Ein Monstre-Hexenprozess, s 43 (1691). ^ Romer, s 178 (gå runt kyrkan och ta en vilopaus på kyrkogården); Schram, vol I, ss 74-5, där häxorna tar folk mot deras vilja till kyrkogården för att dansa till grvningen (är inte detta en sen reflex av de medeltida förbuden häremot? jfr L Gougaud, ”La danse dans les eglises”. Revue d’Histoire Ecclestastique XV (1914), ss 5—22, 229-243); vi hör till och med om häxor som dansar på kyrktornet: Herbert, s 114 (Herrmannstadt 1708-18); eller tävla om vilken som kan hoppa över kyrkan (Schram, vol III, ss 298-300 (1717)). Trausdorf 1663, där häxorna pissar i den tomma vasen under krucifixet (Schram, vol III, s 263). ’ T ex Schram, vol II, ss 484-86 (1741). * ibid, s 126. ibid, s 58 (1730 ibid, vol I, ss 298-9; Göllner, s 96. " Schram, vol III, s 304 (Mad 1718). Stuart Clark, ”Inversion, Misrule and the Meaning of Witchcraft”, Past and Present 87 (1980), ss 98-127. »2 Sopron). nara
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=