218 När vi här talar omden ”schamanistiska bakgrunden” får vi dock inte glömma, att det här rör sig om en litet fåtal av processerna.Även om detta naturligtvis inte säger något om den relativa betydelsen hos de två trossystemen, så visar det, att i Ungern - till skillnad från Friuli eller Sicilien på 1500- och 1600talen - vid samma tid existerade en uppsättning häxeriföreställningar, som på det hela taget var oberoende av denna arkaiska bakgrund. Vi måste söka efter andra källor om vi vill förklara bilden av häxsabbaten i Ungern, som förekommer i ungefär 120 beskrivningar i processmatenalet, av vilka hälften i häxbekännelser under tortyr, och den andra hälften i vittnesmål och anklagelser. Det intressanta med de ungerska sahhatsförcställningarnu är den ovan berörda frånvaron av en lärd demonologisk tradition, även om naturligtvis de frågor som ställdes till häxorna i tortyrkamrarna och som var grundade på Carpzovs Practica rerumcriminalium bidrog till att sprida dessa demonologiska klichéer. Man kan heller inte utesluta ett visst begränsat inflytande från den enda demonologiska traktaten sammanställd i Ungern av Joannes C. Mediomontanus och György Komaromy Csipkés: den mest populära mötesplatsen för de ungerska häxorna, berget Gellért i Buda nämns för första gången här, och därefter börjar hänvisningar till det bli vanliga i vittnesmålen.*^' Men i övrigt fanns hela den detaljerade bilden av sabbaten där redan innan dessa vaga lärda influenser kom, så vi måste söka efter andra, folkliga spridningsvägar. Den mest uppenbara av dessa kanaler, utbredningen av främmande, mest tyska influenser, har redan nämnts. Den första ungerska beskrivningen 1574 av en häxsabbat kommer från trakterna av staden Pozsony nära den österrikiska gränsen.^’ Den första bekännelsen 1581 om en häxas förbund med djävulen kommer 211; låt mig liär nämna, att den vitt spridda myten omdas uditcnde Hccr och den vilda jakten dyker upp i ungerska häxproeesser tillsammans med beskrivningar av häxornas arméer. Alla dessa notiser är fran trakten av S/eged. 1739 i Mindszent (’svart armé’ av häxor flygande under skratt pingstnatten: Sehram, vol i, ss 238, 260); 1734 (ibid, s 247); 1730 (ibid, s 283). Utöver dussintalet taltos-fall uppvisas schamanistiska drag i mindre än tjugo av de 1300 proccsserna. ” Låt mig i korthet citera beskrivningen: ”De tror också att de under nattens timmar förs till vissa platser, till exempel som man tror {ut vulgus tenet) till berget St. Gellert nära Buda, till vinkällarna... de tror att de rider med högsta fart med en stor hop män och kvinnor, håller upp fanorna med deras tecken, slår på trummorna, blåser i trumpeterna, sedan tar de plats vid de festligt dukade borden, sedan dansar de behagfulla danser till tonerna av allsköns instrument, och sedan återv'änder de med samma fart till den plats de kom ifrån, alldeles som om de hade legat stilla kvar i sina sängar därhemma...” Medimontanus, s B 2; den första notisen om berget Gellert i en process i Debrecen 1682: Komaromy, s 133; om materialet rörande berget Gellert, som förmodligen fick sitt rykte sedan de lokala tvskarna hade börjat kalla det Blocksberg, se Sandor Dömötör, ”Szent Gellert hagye es a boszorkanvok” (Berget St. Gellert och häxorna), Tanulmanyok Budapest rnultjabol VII (1939), SS 92-111, samt idem, ”A boszorkanyok gyiilese a magyar nephitben” (Häxornas möten i den ungerska folktron), Ethnographia 30 (1939), ss 210-221. Denna ur demonologisk synpunkt en smula excentriska beskrivning ges av Peter Bornemisza, s 138. Enligt denne har häxorna en drottning; de går antingen omkring i skepnad av kattor, eller också rider de; de gör mycket väsen, dansar och kopulerar på sina möten, etc.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=