217 direkt är i samband med anderesan, och bara som en bland häxans möjliga djurskepnader, möter vi taltos’ tjur, som häxan rider på upp genom skorstenen;^' häxor kommer in i den förhäxades rumgenomfönstret i skepnad av rasande tjurar,*^^ eller jordegummor bekämpar varandra också i tjurgestalt. Låt mig bara helt kort räkna upp ytterligare ett par element, som dyker upp här och där i de ungerska häxprocesserna, och som visar på inflytandet från t<a/tos-mytologin. Att dra benen ur kroppen,^^ en vanlig metod att göra skada bland ungerska häxor, påminner om schamanistiska initiationsberättelser."^ I avlägset samband härmed hör vi också i ungerska häxbekännelser, att de äter kor och sen stoppar benen tdlbaka i huden, somfylls med halm."^ Det magiska sållet som används som skepp och som kan bära hundratals häxor omtalas ofta."'" På vissa håll bekämpar grupper av häxor varandra beväpnade med käppar som de serbiska zduhac, ytterligare en halvschamanistisk figur i den här regionen.*" Och slutligen finns den inte heller på tysk mark okända militära organisation bland häxorna, som beskrivs i dussintals bekännelser, deras flaggor, trummor och olika sorters officerare påminner oss inte bara omde ständiga krigen i Ungern på 1500- och 1600-talen, utan också om taltos' t')rganisation.*^ Heinrich Miillcr, ”Zur Cjcschictuc ties Repser Stuhls”, Archiv äcs Vcrclm fiir sichoibiirgischc l.andcskutuic NF 37 (1910), s 144 — frän är 1702. Komaromy, s 212 (Ugocs.i 1707); Sclir.ini, vol 111, s 135 (Bekes 1755). Schr.im, ihicl; Döniötör, s 146. ’*■' Förutom f.illen hos Schr.im, vol 111, s 385, lät mig här nämn.i det mtress.int.i mälet piiblicer.it .IV Göllner, s 143, där nio häl syntes i handen pä den förtrollade efter det föregivna ’utdragandet’; )fr också Komaromy, ss 64, 79. Ifniigt folktron slits mitianten här i stveken av de äldre schamanerna, som räknar benen i hans kropp och godkänner honom bara om han har ett extra betr. se Dioszegi, ss 86-148. Schram, vol 11, s 190 (1743 nära Sopron); likledes med ett spädbarn, somförst åts upp och däretter gjordes helt igen: ibid, vol 1, s 247 (1734); de medeltida och tidigmoderna europeiska exemplen analyseras fint av Maurizio Bertolotti, ”Le ossa e le pelle dei buoi. Un mito popolare tra agiografia e stregoneria”, Quaäertti storici 41 (1979), ss 470--t99. Pannonhalina 1629: häxor som seglar i ett såll pä Donau (Laszol Erdelyi-Pongrac Sörös (ed), Pannotihabni Rendtörtenet., vol IV, s 237); Szeged 1728: Reizner, vol IV, s 409; Hodmezövas.irhelv 1741 (Schram, vol 1, s 299); Ugoesa 1709: nötskal begagnat som båt (Komaromy, ss 233, 235, 240); kornskal som skepp för 300 djävlar (Schram, vol i, s 104). Alla dessa troselement kom fr.in de sydöstra delarna av pustan och hade troligen sitt ursprung från serbier, som flvtt undan turkarna. 1716 i Örvend, Bihar: ungerska trollkarlar kämpar mot turkiska på Cellert-berget (Schram, vol I, s 80); 1735 i Bogat, Szatmar: häxor slåss med käppar och vandrar i trädtopparna (ibid, vol II, s 352); 1745 i Csaszlo, Szatmar: häxor slåss med käppar men det gör inte ont (Antal Szirmay, Szatmar varmegyefekvese, törtenetei es polgari esmeretc (Buda 1809), s 82); 1755 Nagv-Szerind - Arad (Komaromy, s 578); för tron på zdithac se min Shamatiistic elemerits, s 410;frän denna regionen kommer en process med ekon av andra motiv i zduhac-tron, kampen för djurens och jordens fruktbarhet: 1723 i Nagycfioszeg, Bihar, berättas att häxorna St. Georgesnatten fördelar traktens boskap mellan sig och vi hör också att de är aktiva sju gånger under våren då den viktigaste grödan blommar, och att de kan stjäla den bästa delen av det (Schram, vol 1, ss 104-05). Uppgifter om dessa organisationer har samlats och analyserats av Tamas Körner, ”Boszorkanyszervezetek Magvaroszagon” (Häxorganisationer i Ungern), F.thriograpbia 80 (1969), ss 19688
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=