214 om de inte längre kunde ses somden enda orsaken till förföljelserna, fick nu de lärda föreställningarna omett demonologiskt häxeri skulden för att ha förändrat och perverterat de folkliga trossystemen. En version av dessa forskningar hävdar, att häxjakten var en metod eller förevändning för att disciplinera den folkliga kulturen, utrota alla dess ”vidskepelser” och åldriga sedvänjor samt underkasta den en ny typ av kulturell dominans.^' En annan version har försökt avslöja de ursprungliga trosföreställningarna och den oförstörda mytologin (eller åtminstone rekonstruera den utifrån de förvrängda lärda beskrivningarna eller tortyrbekännelserna) för att därmed illustrera omfattningen av den moraliska och kulturella degradering somföljde, sedan den lärde kulturen gripit in och de institutionella förföljelserna på detta område börjat.^’ Vilka tillägg kan vi göra till denna tes med utgångspunkt från ungerska källor? De ungerska häxprocesserna tycks vid första påseende utmärkt berikande i detta avseende. Bristen på en inhemsk demonologisk tradition ger löfte om oförstörda folkliga häxföreställningar; förekomsten av schamanistiska trosformer i regionen gör det berättigat att man letar efter lokala arkaiska former av sabbaten. Låt oss först se efter omvi kan hitta några spår av denna schamanistiska bakgrund i det historiska materialet rörande ungerska häxföreställningar. Den ungerske taltos,^^ en schamanhknande trollkarl, dyker faktiskt upp i häxprocesserna, vanligen som anklagad för häxeri, och dessa uppgifter är i själva verket de mest arkaiska vi kan få omdessa föreställningar. Vi får veta, att dessa trollkarlar inte lär sina konster (förhörsledarna sökte förgäves övertyga demomderas konsters djävulska ursprung), utan de ”skapas av Gud att bli visa”, ”Gud gör dem taltos i moderlivet”, ocb de föds med tänder.Deras kunskap gör det möjligt för dem att hitta skatter dolda i jorden,^^ att förutsäga kommande olyckor,^^ att Denna uppfattning företräds av Robert Muchembled i lians Culture populaire ct culture des elites {X\’:e-XVI11:e sieclcs) (Paris I97S), ss 2S7-340: jfr dens i Dupont-Bouehat et al, ss 2KS-254 samt ovan kap. 6. Denna metod används av Carlo Ginzburg, I Betiaudanti\ dens, ovan kap. 5; jfr också Henmngsen, The Witches' Advocate^ ss 28—3b, l,S7-lbC, där han försöker rekonstruera de lokala häxföreställnmgarna i Zugurramurdi och Rentena före myndigheternas ingripande. Historiska och folkloristiska uppgifter om de ungerska taltos har samlats och anaUserats i en schamamstisk kontext a\ Vilmos Dioszegi, .4 satnahit etnlekei a magyar uepi niuveltsegheu (Resterna av schamanism i den ungerska folkkulturen) (Budapest 1958); delvis översatt till tvska: ”Die Ueberreste des Schamanismus m der ungarischen Volkskultur”, .4c7u Ethnographica VI (1959), ss 97-135; se nyligen Mihaly Hoppal, ”Traces ot Shamanism m Hungarian Folk beliefs", i Hoppal (ed), Shamanisrri in Eurasia (Göttingen 1984), ss 430-449. Det törsta citatet från processen mot Anna Bacsi, gift Szamszlai, Debrecen 1711: Komaromv, s 253; det andra från en bekännelse av F.rzebet Balasi, gift Bartha, Debrecen 1725: ibid, s 360; samma uppgifter i målet mot Hona Borsi, gift Szabo, Munkacs 1735: l.ehoczt’ Tivadar, ”Beregmegvei boszorkanvperek” (Häxprocesser i Bereg), Hazank V'lII (1887), ss 296-306; Mihal\- S/vetics, en taltos som stod atalad i Pecs 1752, hade en ’hemlig kraft’ eftersomhan var det s|unde barnet i tamil- )en: Istvan Szentkiralvi, ”Garaboncias-per Peesett", Pecs-Haranyaniegyei Mu/euni Eg^esiilet Ertesitöje IX (1917), ss 1-7. Vid sidan av de tre nämnda taltos (Anna Bacsi, F.rzebet Balasi, Mihalv Szvetics), som hade svsslat med skattletande, kan noteras det intressanta målet mot Judit Virag, gift Jambor, Kolocsa
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=