208 Memoire om felaktiga häxerianklagelser, lyckades övertyga kejsarinnan om att förföljelserna borde stoppas/° I linje med den tidigare skisserade utvecklingen förekomingen offentlig debatt i ämnet (och Swietens Mernoirc blev aldrig publicerad), bara en kunglig'order och en serie lokala domar som summariskt ändrades till frikännande i den kungliga appelationsdomstolen, ett visst missnöje bland några lokala ämbetsmän över denna absolutistiska inblandning i deras rättspraxis, och till sist det slutliga förbudet mot häxprocesser 1768/' Ytterst få källor ger besked om vad ungrarna mot slutet av 1700-talet ansåg om det hela, men en del data, somdet ännu återstår att samla och sammanställa, visar att förföljelserna måste ha fortsatt på lokal nivå ännu under några årtionden. 2. Från anklagelsens sociologi till misstankens psykologi och besvärjelsens antropologi Mycket tack vare Alan Macfarlanes fruktbärande och inspirerande arbete har under det senaste årtiondet flera försök g)orts att undersöka häxerianklagelserna inte på en allmän, regional eller nationell nivå, utan i deras verkliga, lokala och vardagliga (eller kanske snarare nattliga) former.''’ Detta nya angreppssätt har kunnat bygga på ett omfattande, men hittills knappast utnyttjat källmaterial: de många vittnesmålen som anfördes mot häxorna. Detta har avslö)at en nv dimension i häxförföljelserna: vid sidan av fanatiska präster och världsliga domare, vid sidan av de barbariska rättsbruken i tidig ny tid, och vid sidan av problemet om den kristna humanismens historiska kortslutning, stod historikerna inför en hel uppsättning av sammanhängande sociala och mentala krafter, som underifrån skapade häxförföljelserna. Och de försökte förklara detta med de tillgängliga antropologiska teorierna, som tydde på att den folkliga häxförföljelsen gav utlopp för lokalsamhällets inre sociala och moraliska konflikter, att den kunde vara en sorts reaktion på störningar i det traditionella normsystemet. Det uppstod en häxanklagelsernas sociologi med bred historisk förankring. De allmänna slutsatserna, som baserats på social och ekonomisk historia, ersattes med konkreta undersökningar av de misstänktas och deras anklagares sociala roller i lokalsamhället. De sociala förändringarna i bondbyarna under tidig ny tid, omEtt memorandum om fallet med en slovensk häxa, Heruczina, .som förhörts av van Swieten personligen, skrevs 1758 till kejsarinnan och har getts ut av Komaromy, ss 642-659; om van Swietens övriga aktiviteter se Erna Lesky & Adam \\'andrus/ka, Gcraril Win Su ieten loui scinc Zcit (Wien-Köln-Grax 1973). ■” För Maria Theresias order 1756 se Komaromy, ss 600 t; för hovrättens ingripande, varigenom de lokala utslagen ändrades, se Komaromv, ss 606—638, 660-71 7; texten till det kungliga ediktet van trolldomsprocesser förbjuds (Sr. Kaiserl.-Königlich-Apostolischen Majestät allergnädigste Landesordnung, wie es mit dem Hexenprozesse zu halten sei) utfärdat 1766 (lag två år senare), se utdragen i Si>ldan-F4eppe, vol II, ss 278-280. Macfarlane; Bover-Nissenbaum; Demos; Robert Muchembled, Tu soniere au village (.V\’.eXVIIl.c siccicf) (Paris 1979).
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=