204 stämmelser med de ungerska i det att de också här kulminerar under 1700-talets första fjärdedel.’^ Går man tillbaka i tiden, tror jag att samma försening i den sociala och kulturella utvecklingen kan förklara de vågor av förföljelser somunder sent 1600-tal övergick Mecklenburg (1690), Salzburg (1677-81) eller Skandinavien (1668-1690),’** och samma socio-kulturella skäl kunde åberopas som förklaring till krisen i New England 1692.’'’ Även om jag är medveten om att en liknande kronologi för de europeiska häxförföljelserna från begynnelsen inte skulle ge en exakt spegelbild av rvtmen i den sociala och kulturella utvecklingen i alla länder och regioner, är jag likväl övertygad omatt detta argument är giltigt för den senare tillämpningen av de redan etablerade modellerna för häxförföljelser, liksom av de legala och kulturella mönster som fick sin tillämpning i vissa typer av sociala kriser. Häxförföljelserna är inte det enda exemplet pä ett försenat upptagande av kulturella och sociala drag med ursprung i de mer utvecklade delarna av Europa. Lät oss här bara erinra omett par: fenomenet det sakrala kungadömet, en kristen typ av karismatisk legitimering av kungamaktenden höviska och ridderliga kulturen som nådde Centraleuropa först pä 1300-talet;’' inre spänningar i den medeltida kristenheten somredan pä 1100-talet ledde till kätterska rörelser i ”kärnområdet”, men som uppträdde i Central- och Nordeuropa först med hussiternas stora folkliga rörelse och sedan reformationen frän 1300- till 1500talen.’’ Utan att pressa denna tredje c)bservation för långt (fast jag tror att man Czarozi'nic u' Polsce (I.od?. 1952), s 179. Det ar intressant att notera, att processerna blir viktij;a (med 23 %av samtliga tall under perioden 151 1-1775) under den sista fjärdedelen av 1600-talet, alldeles p.a samma sätt som i Ungern. Pa likartat sätt sker en ytterligare stegring 1700-1725 med 32 % av samtliga processer samt en l.ingsam tillbakagäng 1726-50 med 14 "o. För en senare anal vs av de polska förföl|elscrna se Janusz Tazbir, ”Hexenprozesse m Polen”, Archiv Jiir Reforrnationsgeschichtc 71 (1980), ss 28-307. Tv.i samlingar av komparativa studier kan här ge värdetull vägledning: Gvörgv Szekelv ö: F.rik Fiigedi (eds). La Renaissance et la Refor?nation en Rologne et en Hongrie (I45C-I6W) (Budapest 1963); Vera Zimanyi (ed). La Pologne et la Hongrie anx X\’l:e-X\ HLe siéeles (Budapest 1980). Jfr Trevor-Roper, s 95; för Skandinavien se ovan kap. 1 i denna volvm. Häxtörtölielserna i New I-.ngland är väl dokumenterade i sitt sociala och kulturella sammanhang av Paul Boyer &; Stephen Nissenbaum, Salem Possessetl. The Social Origins of Witchcraft (Cambridge, Mass. - London 1974) samt John Putnam Demos, Fntertaining Satan (New "ä ork 1982). Jfr Karol Gorski, ”Le roi samt. Un probleme d’ideologie féodale", Annales F..S.O. 24 (1969), ss 370—76; Lrich Hoftmann, Die heiligen Könige hei ilen Angelsachscn nmi den skandtnavischen Völhern (Neumiinster 1975); Lrantisek Grans, ”La sanctification du souverain dans PL.urope centrale des X:e et XI:e siecles” i: Hagiographie, culture et societés (IV:e-Xll:esiéclesl Ftudes Augustinicnncs (Paris 1981), ss 559-572. '' Agnes Kurcz, .4 Magyaroszagi lovagi kultura a XIII-XIVszazadhan (ffövisk kultur i Ungern under 1200- och 1300-talen) (Budapest 1985). ’’ Den senaste syntesen omde medeltida kättarrörelserna är av M D Lambert, Medieval Heresy. Popular Movements fromBogomil to Hus (London 1977). Ln parallell mellan reformationen i de senast kristnade perifera regionerna och de högmedeltida kättarrörelserna i Syd- och Västeuropa äterstar ännu att underbvgga forskningsmässigt och kan heller inte här tas upp till diskussion.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=