203 (Bratislava) eller det kroatiska Zagreb under inflytande från de österrikiska katolikerna. Ännu under 1500-talets sista årtionden fick kalvinistiska pastorer och predikanter i Debrecen (den stora bondestaden på pustan) sin häxfientliga nitälskan från Schweiz och England. Och ändå började inte de första stora förföljelserna i det kalvinistiska Debrecen eller bland tyskarna i de lutherska och katolska städerna, utan i den religiöst blandade men etniskt huvudsakligen ungerska huvudstaden i Transsylvanien, Kolozsvar (Cluj), varifrån vi har protokoll från 19 häxprocesser inom loppet av 28 år (1565-1593), av vilka 15 slutade på bålet ocb där utgången i fyra fall är okänd. Man kan tydligt urskilja de diskuterade kärnområdena för förföljelserna inte bara religiöst, etniskt och politiskt utan också geografiskt.^'* Det är å andra sidan förvånande att se, hur häxjakten kommer igång ungefär samtidigt i alla dessa olika regioner, som stod under olika inflytelser, men som hade det draget gemensamt, att de präglades av talrika städer och byar, både större och mindre. Genom en mer detaljerad analys av de tidiga förföljelsernas sociala bakgrund skulle man kunna använda detta som ett argument för att häxeriet här hängde samman med sociala spänningar. Men just nu är jag mer intresserad av ett annat sätt att använda detta argument på; vi kan se att denna nivå på förföljelserna uppnås i de större städerna och byarna på pustan (som Szeged och Hödmezovasärhely)"^ först under tidigare delen av 1700-talet, inte bara som en följd av den föregående turkiska ockupationen, utan också därför att urbaniseringen och därmed de berörda sociala spänningarna här komsenare än på andra håll. Detta är den första iakttagelsen, somkan ge stöd åt tanken, att de försenade häxförföljelserna i F.uropas ”periferi” kan förklaras med den senare förekomsten av sociala och kulturella orsaker. Den andra iakttagelsen kan göras med utgångspunkt från en mer preciserad jämförelse av häxförföljelsernas kronologiska nivå i samtliga europeiska länder. Trots att det saknas övergripande statistiska uppgifter på detta område, kan även ett fåtal likheter och skillnader härvidlag vara avslöjande. Statistiken över de polska häxförföljelserna, sompublicerats av Baranowski, visar - bortsett från andra drag i de båda ländernas sociala och kulturella historia"*’ — på nära överensoilcr iim dem strc!ii;cii 1'dikt der Obrii;keit wcliren und hIs solclic mclit .iblasstcn, soil m.m sic /ii kemem S.ikr.imcnt kissen, denn m.m muss d.is Hcilij;tum nicht vor die Himde werten...". Articiili Vinittilioyiis /577 eit i (ibllnei. s S8; jlr Miiller, ss 19-21. Dess.i proeesser b.ir getts ut .tv Kom.iromv, ss 1-74. K.trt.i hos Andr.is Iklodv, s 294, men den bör kompletter.is n.igot p.t grundv.tl .tv ett större proce.ssmaten.il (han bvgger enbart p.å Sehram och Kom.iromv). Dokumenten Iran den beriimda häxpamken i S/eged 172S, sttm ledde tdl brännandet av l.ä anklagade samt tdl anklagelser mot vtterhgare 28, vdka Insläpptes lorst sedan ke)sar Karl \d ingripit, har getts iit och analyserats av Jantts Rei/ner, S/eged törtcnetc (S/egeds historia) (S/eged 1900), vol 1, ss .ä4.ä II; vid IV, ss .ä7.'^-.S.ä.S. |tr I r Miistl, Fiu S/.cgcdincr Hcxcuproycss (Gra/ 1879). Andra massprocesser Iran pustan efter dem i S/eged finns utgivna hos Sehram, vol 1, ss 22.S-.ä48. Bohdan Baranowski ger den procentuella och kronologiska lördelningen av de polska processerna (men anger dessvärre varken de absoluta talen eller källorna tdl sma beräkningar) i Procesy 2^ 25
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=