Kvinnligtronföljd icke blott med 1979 års radikala ändring av tronföljdssystemet utan med själva grundvalarna för det nuvarande statsrättsläget. Såsom den första ärftliga monarkin i världen har vårt land vid denna tidpunkt, i trots av bl a retroaktivitetsinvändningar, under åberopande av könsjämställdhetssynpunkten begåvats med en fullt kognatisk tronföljdsordning. Några övertygande skäl av historisk eller traditionsbevarandc natur torde under sådana förhållanden näppeligen kunna förebringas till förmän för den fortsatta existensen av en successionsordning, som genom en olycklig normgivningsteknik har kommit att förmedla det omisskännliga, icke minst för en krets av utländska iakttagare svårbegripliga samt helt onödiga intrycket av lapptäcke. En genomgripande, harmoniserande översyn har av 1979 års grundlagsstiftare lämnats åt eftervärlden.'- Ett angeläget område fÖr grundliga överväganden och en därpå vilande, förtydligande revision omfattas ytterligare av SO § 4, som enligt det föregående befunnits lämna utrymme åt tvivelsmål i fråga om religionstillhörighetens, bosättningens och medborgarskapets betydelse för tronrättens bibehållande såväl för vederbörandes egen som för avkomlingars del. Dessa spörsmål torde knappast böra avfärdas med det bekvämaste och närmast till hands liggande argumentet, att de just för närvarande saknar praktisk betydelse. Gentemot ett sådant betraktelsesätt kan nämligen omedelbart anföras, att den tjänligaste tidpunkten för lagstiftning och reformer inom successionsrätten synes inträffa i lägen, som möjliggör ett relativt förutsättningslöst dryftande av argument för och emot olika tänkbara lösningar. Diskussionen får då föras i en av lugn saklighet präglad, avspänd atmosfär, som fördelaktigt skiljer sig från det stämningsläge som ett brådstörtat behov av raskt handlande lätt kan framkalla. 53 Zusammenfassung Weibliche Thronfolge—aus der Sicht unserer gegenwärtigen Erbfolgeordnung Die Erbfolgeordnung von ISlO enthielt vor der Änderung von 1979 ein agnatisches Thronfolgesystem, d.h. die Thronfolge galt fiir Manner und wurde durch Manner weitergcleitet. In fruheren Perioden unserer Staatsverfassungsgeschichte hatte auch cine weibliche Thronfolge des agnatisch-kognatischen Typs cine gewisse Tradition. Eine voll kognatische Thronfolgeordnung des Inhalts, dass das älteste Kind des Monarchen unabhängig vom Geschlecht den Thron erbt, war dagegen, soweit bekannt, niemals friiher in einer Monarchie angewandt worden, bevor dieses System in das sehwedisehe Erbfolgerecht ab 1. Januar 1980 eingefiihrt wurde. Jfr förvaltningsrättsutredningen i SOU 1983:73, s. 30: »Det svarar bäst mot lagstiftningspraxis att formellt ersätta den nuvarande lagen med en ny, då så omfattande ändringar och kompletteringar aktualiseras» .
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=