Gunnar Bramstång rätt, nämligen den agnatisk-kognatiska, den kognatiska och den fullt kognatiska. Den förstnämnda — som innebär tronrätt för kvinnolinjen först sedan arvingar på svärdssidan helt dött ut — äger, som ovan utvecklats, en viss historisk tradition i vårt land. Nämnas må i sammanhanget arvföreningarna av 1590 och 1604, vilken sistnämnda grundläde sedermera drottning Kristinas tronrätt, 1683 års ständerbeslut samt Karl XI:s testamente av år 1693. Utvecklingslinjen från 1683 under det karolinska enväldets tid bröts emellertid genom1719 års regentval, då Ulrika Eleonora blev Sveriges drottning. Agnatisk-kognatisk tronföljd har enligt Lindell förekommit i Österrike, Ungern och Ryssland samt gäller f n i Luxemburg.36 Ytterligare må från tidigare skeden nämnas Baden, Bayern, Hessen, Sachsen, Wiirtemberg och Nederländerna.^' I Danmark infördes genom Kongeloven 14 nov 1665 en sådan tronföljdsordning. Till förmån för det agnatisk-kognatiska systemet kunde anföras —förutom att det tidigare prövats och sålunda hade viss hävd i vår statsrättshistoria — åtskilliga av de synpunkter som tidigare anlagts på ett fasthållande vid den agnatiska tronföljden. Ej heller den agnatisk-kognatiska ordningen hade behövt vålla några retroaktivitetsproblem, i varje fall icke vad manslinjen och prins Carl Philip samt prins Bertil beträffar. Däremot kan vid en agnatisk-kognatisk tronföljdsordning otvivelaktigt uppstå vissa problem vid bestämningen av den ordningsföljd i vilken tronberättigade kvinnor skall inträda i successionen. 3 och 4. Den kognatiska tronföljdsordningen har med tillsynes gynnsamma erfarenheter praktiserats i flera länder, såsom i Storbritannien, Nederländerna och Danmark. I detta vårt södra grannland fördes — då tronföljdssystem av ifrågavarande slag antogs 1953 —en diskussion, som borde ha kunnat få vägledande betydelse även för vårt vidkommande, då den ju gällde ett närbeläget land med likartade kulturtraditioner, en i många väsentliga avseenden överensstämmande lagstiftning samt cn mångfald andra, dagliga beröringspunkter.^® Till grund för det i Danmark antagna lagförslaget omkvinnlig tronföljd låg ett responsum, omsorgsfullt avfattat av professor dr jur Stig luul. Denne betonade bl a, att det vore nödvändigt att statsöverhuvudet vore höjt över alla parti-, klass- och affärsintressen. Ett sådant oberoende uppnåddes fullt ut endast när de i kungahuset ingifta männen och kvinnorna själva på grund av födsel besutte ett motsvarande oberoende. Utsikten för prinsessor att gifta sig med prinsar av andra regerande hus vore mindre, om de förstnämnda hade arvsrätt till tronen än om de inte hade det. Dessa prinsar SOU 1977: 5, s. 16. Blomberg, a.a. s. 141 not 3. Jfr Bramstång, Konungens personliga rättsställning med särskild hänsyn till immunitetsfrågor, FT 1972, s. 279 ff. 40 38
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=