Kvinnligtronföljd arfvingar till arftagare af Sveriges krona, på sätt, som Sveriges rikes suecessionsordningar innehålla och förmå». Efter sonen, Gustaf III:s statsvälvning 19 augusti 1772 utfärdades två dagar senare en ny regeringsform. I dess § 3 stadgades, att »med successionsordningen till riket blifver alldeles vid arfföreningen, såsom den år 1743 gjord och vidtagen blifvit». Tronföljden förblev sålunda agnatisk. Sedan rikets ständer 10 maj 1809 förklarat Gustaf IV Adolf och hans bröstarvingar för alla tider förlustiga Sveriges krona, stadgades i 1809 års regeringsform(GRF) § 1, att Sveriges rike skulle vara ett arvrike, med den successionsordning för en avliden konungs manliga efterkommande, som av rikets ständer fastställd varder. Den ärftliga monarkin blev sålunda fast konstitutionellt förankrad. Statsformen fästes ej vid någon viss ätts tillvaro, efter vars utslocknande folkrepresentationen skulle äga fria händer att bestämma omstatsskicket. I överensstämmelse härmed föreskrevs i GRF § 94, att, därest den konungaätt, vilken arvsrätten till riket uppdragen vore, på manliga sidan utginge, riksdagen skulle sammanträda för att ett nytt konungahus utköra med bibehållande av denna regeringsform. Den i GRF § 1 åberopade successionsordningen förklarades i § 85 skola såsom grundlag anses och vid samma riksdag av konung och ständer gemensamt fastställas. Den avsatte konung Gustaf IVAdolf efterträddes av sin farbroder hertig Karl av Södermanland, som nödgades avstå från tanken att på grund av arvsrätt fordra kronan; han mottog den ur ständernas hand 6 juni 1809, sedan den nya statsförfattningen antagits. Då tronarvingar saknades, valdes i augusti s å till tronföljare prins Kristian August av Schleswig-HolsteinSönderborg-Augustenborg. Som grundlag fastställdes en successionsordning för hans manliga bröstarvingar 18 december 1809. Prinsen, som antagit namnet Karl August (namnet Kristian var i Sverige mindre populärt), avled ogift 28 maj 1810, ett dödsfall som orsakade de förgiftningsrykten vilka föregick oroligheterna i samband med det s k Fersenska mordet i Stockholm20 juni 1810.^- Icke minst sistnämnda skeende bidrog till att den franske marskalken Jean Baptiste Bernadotte vid urtima riksdagen i Örebro 16 augusti 1810 förordades samt 21 augusti utkorades till Svea rikes kronprins. Genom den förening och valakt som 21 augusti 1810 upprättades, ständernas tro- och huldhetsed samt successionsordningen 26 september s å tillförsäkrades kronprins Carl Johan och dennes ätt rätten till svenska tronen, så länge ätten fortlever på manslinjen i arvsberättigad ställning. Det offentligrättsliga avtal som sålunda 1810 ingicks mellan ständerna och den utkorade kronprinsen har tilldragit sig viss uppmärksamhet vid debatten om införande av en fullt kognatisk tronföljd i Sverige, varom ytterligare i det följande. Jfr Bramstång i SvJT 1983, s. 481 och 484. 27 3
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=