Kvinnligtronföljd 1. Tronföljdssystem I en ärftlig monarki utgör tronföljden eller successionen den turordning i vilken regenterna följer varandra. Olikartade modeller för tronföljdens reglering har presenterats och praktiserats under skilda tider och i olika länder. Nedan må några mera betydelsefulla grupper av dylika tronföljdsordningar redovisas i största korthet och utan varje anspråk på fullständighet. Agnatisk benämnes en successionsordning, då tronföljden endast avser män och vidarebefordras genom män (agnat betyder avkomling genom manliga mellanled). En agnatisk-kognatisk tronföljdsordning medger kvinnlig arvsrätt först när det inte längre finnes någon man, som genom man härstammar från ättens huvudman (den s k primus acquirens, den förste förvärvaren). Hela den manliga stammen skall sålunda ha utgått, innan successionen övergår på kvinnolinjen med företräde inom denna dynasti för manliga bröstarvingar, så länge sådana gives. Kognatisk successionsordning innebär, att kvinnliga bröstarvingar till en avliden monark har arvsrätt till tronen; dock med företräde för manliga bröstarvingar inomsamma led, i det att en yngre son har företräde framför en äldre dotter. Monarkens döttrar går före dennes bröder. Sistnämnda förhållande kännetecknar bl a den engelska successionsordningen av 1701, Act of Settlement, och har stundom befunnits anmärkningsvärt för det engelska systemet.^ Lösningen får emellertid betraktas som helt konsekvent, då tronföljdsordningen är kognatisk, lineal samt bygger på primogeniturprincipen. En drottning ges samma rättigheter och skyldigheter som en konung: »When a daughter succeeds, she becomes Queen Regnant, and powers of the Crown are vested in her as fully and effectively as though she were a king.»^ Från kognatisk successionsordning, som nyss definierats, måste noga skiljas det system som benämnes fullt kognatisk ordning. Häri likställes helt man och kvinna samt tillerkännes det äldsta barnet oavsett kön rätten till tronen. Det bör understrykas, att en sådan tronföljdsordning såvitt bekant icke har introducerats i något annat land än Sverige,'* vilket däremot är fallet med de övriga ovan angivna systemen. Anledning saknas att i detta sammanhang närmare beröra olika varianter av de nyss redovisade huvudgrupperna. Såväl agnatisk-kognatisk som kognatisk tronföljd kan förekomma med eller utan arvsförmedlingsrätt för den kvinna som bestiger tronen. Vidare kan tänkas agnatisk tronföljd - Hugo Blomberg, Svensk statsrätt (2 uppl. Uppsala 1911) s. 141 not 3. ^ The Monarchy in Britain (London 1966) s. 3. ■* Blomberg, ibid. 21
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=