Gösta Åqvist 1833, I, sid. 5. Av beslutet finnes en mängd avskrifter bevarade i åtskilliga arkiv, ingen dock i väsentlig grad avvikande från de två tryckta versionerna. Paine Eriksson tyckes f. ö. hava spritt dem båda (Styffe sid. 308). Den förra versionen tyckes hava varit den ursprungliga (Styffe, ibid.). För framställning i texten lägges den senare — d. v. s. den i diplomatariets huvudtext förekommande — versionen till grund, emedan det var denna, somförekom vid de viktiga debatterna vid kammarkollegii och reduktionskommissionens sammanträden 1696 i fråga om projekt till kvarnkommissionsarbetet. (Detta synes därav, att orden om »byarnes självägor», vilka blott förekomma i den senare versionen, under sammanträdena voro under debatt). För olikheterna mellan de två versionerna redogöres å sid. 18, not 3. Uppgiften att Paine Eriksson avskrivit berättelsen ur en bok tillhörig biskop Botvid (Styffe sid. 309) vilar på en anteckning av Paine Eriksson själv å det i Cederhjelmska samlingen, Uppsala universitets bibliotek, befintliga exemplaret, vilket torde vara detsamma, som tryckts i Lärda tidningar. (Anteckningen lyder: Thetta föreschriffne haffuer Jag Paine Erichson skriffuit vtaff Enn book som Biskop Botuidh i Strengenes hade hender emollom, effter den Biscop som i Strengenes bodde, var Rijkesens Canseler vthi gamhla tijdhen, ther som alle Rijksens handlinger vore tilstädes. Thetta skiedde Anno & c. 48.») I Lunds universitetsbiblioteks handskriftsamling, Acta publica till 1611 n:r 9, förvaras tvenne handlingar, som tillhört de la Gardieska arkivet och skrivits på 1600-talet samt innehålla beslutet. Den ena har en påskrift: »Thenne föreskrefne och flere handlingar hade Biscop Botwidh i Strägnäs uti sina gömor och ner han vart fengslat, brende han them up, huilket skedde An. 48». (Wieselgren, De la Gardiska Archivet II, sid. 68—69, se ock Wieselgren, Sveriges sköna litteratur II, sid. 271, särskilt noten.) Samma uttalande finnes på en i kammararkivet befintlig avskrift av helgeandsholmsbeslutet, dock med den skillnaden, att efter orden »An 48» följer »är inskrifvet» (orternas undervisningar, V, sid. 558, K. A. Avskriften omnämnd hos Falkman, Orternas undervisningar, Stockholm 1860, sid. XV). Anteckningarna hava tydligen tillkommit för att för läsaren förklara, varför ej originalet kunnat tillrättaskaffas. Berättelsen tryckes som bilaga i båda versionerna enligt i Dipl. Suec. förefintliga texter [den i diplomatariets not befintliga versionen bil. II, A, den i dess huvudtext återgivna bil. II, B]. 226 Bilaga 4. Alla the tetta breff höra ella see fa, helsomWj Vlff Staffensson a wapen. Jogen Gedde oc Nils Kra aff wapen, oc glörum wittwr, at arom cpter Gudz byrd M.CCCCXXIII kom för os a stemde tingzdag i Örebro, Strenge Riddere Sigga Kröplin, wiste ett gamult breff med Kongelike inslgle. sum swa lydlndis war: Mangnus Swea Konger oc Göta mxd Gudz Nadum, kennomz hxr wider pa mina oc Rikeslns wejna, oc eptlr pa hellgons hollm war slut, wm allin stora öja oc Skoga och Ströma skulte hiera Rjkno till, swa med alla werka, da mögdoms wj glör skillna a millij Follkunga godz oc Kronona rettir; nw star Grimstijn Folkunga Odalljord till Ram sinna boa swm nawmnes Wibia hundari wester till wisgawta. Ramunda blef swa skipitt at ffollkwnga wtz Ra, now sta a wester for wiby till Lassö a, oc Siönnar till Snafflinne, oc nolan till Gawaklint nesmos oc
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=