Till den svenska regalrättens historia 223 Bilaga 1. Berättelsen om Helgeandsholmsmötets beslut A. Den äldre versionen. (Efter avtryck I DiplomatariumSuecanum I, sid. 606 noten.) 'Wd] Konungh Magnus Ladelås Regements tidh hölts enn herredagh i Stocholm, Anno Domin'] 1282, ij Jun'] mänedt blcf almenneligh aff Konungenn och helc Riiksens ständer, beslutet att en almermeligh Jordesyn och ransachningh schullc hållas öfuer hele Riikett, Och då blef huar landzä77de lagder, efther som lägenheten war thill. Och blef alt uplandh lagt för markelandh, och örisland. Så att af huart 6 öresland schulle vtgiöras 3 pundh Spannemåll, Item ett garnmelt fåår, och 6 öre penningar daxuerker 3, hushester 4. Blef och då samptyckt, att 4 tunncr schulle ware i pundätt och huar tunne schulle hålle 52 känner, en kanne Rugh wogh 5 mkr, 1. tmine Rugh wogh 12 Ib. Östergöthland, 'Westcrgöthland och smålandh, blefue lagde för åttmger, Tolfftinger och sättinger. Så att vtaff huar åttingh skulle vtgiöres 2, 3 eller 4 tunner Spannemåll efther som Jordenn hafuer waritt godh thill, Oc vdj huar tön skulle ware 3 tunner, Enn åttingh rächnis för 5 örisland Jordh en tunne vtsäde ett örislandh. Blcf och på samme tidh beuilligitt, att i] Stocholm schulle ware minsth aln och wicht för thilföringenn schuldh. Blef och då förhandlett om the 3 Strömmer, som försth är Wäter, Motala åå, och sedan samme strömnedh thill Nårkiöpingh, med all Bråwiikenn schulle ware Cronones Endtskyldte äger, att alle the som i samme strömmer hade quarner, och quarneställer, sarnpt all fiskerij, schulle göre Crononnc ther ränte vtaff. Thenn andre ströinmen var Jälmeren, medh thenn strömsom löper thill Eskildzturia in i Mäleren, Sedon all Mälerenn vdj saltthe siönn. Och alle the ther hade och brukede fiskerij i sundh och fiärder, skulle giöre Cronon ther af ränte. Thenn Tridie Strömmen war Wänner med then strömmen trulhettenn, och vdj salte siönn. Och thenne strömmen skulle lyde Swerige thill. Och alle the ther bygde schulle göre Öronen ther aff Ränte. Blef och så på samme tidh samptycht att alle Nordlänske och findske Strömmer thett som hufuudtfiske är, både medh lax, åål, siik och ijd, schulle lyde vnder Cronen, och alle the thet brukede, skulle giffue Cronen ther af Ränte, wndentagendes the fiske som Konungen lått sjelffuer briike. 'Wardt och då beslutett, att alle hufuudh skäär, både i then Swenske och findske skääregårdh belägne äre, och alle the ther låge thill fiskerij, skulle giöre Cronon r'dnte theraf. Blef och på för:de tidh thillagde Crononne all Bergwerk, och the som då i bruk wore eller ther efther finnes kunne oansedt på huars äger the finnes kunne, skulle alt liggie vnder Cronen. Blef och då på samme tidh besluttett att Rågångenn Emellen Östergöthlandh och Sudermanlandh, skulle vprättes. Och då thette alt för:ne blef beuilligitt och besluttett, Blef Konungen förent och förlicht med the folckwnger. Wardt och då i samme herrediagh aff Konungen och hans Rådh beuilligitt, att Konungens dåtter Richissa in i Sanchte Clare Clåster wedh Stocholm ingifuenn blifue schulle. Ä detta exemplar finnes en överskrift av annan hand och av följande lydelse: »Paine Erickssons drömde vnderwisning Som han anthwardade j Nårköpingh j
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=