Till den svenska regalrättens historia 217 verbal anknytning till den på kontinenten härskande läran om de två svärden. I art. 7 heter det att den statliga aktförklaringen,inte skall upphävas förrän den kyrkliga exkommunikationen blivit hävd. Så långt i underkastelse under de kyrkliga anspråken har inte utvecklingen gått i vårt land. I saknad av rikslagstiftning på området fanns den gamla landskapslagstiftningen omförande av avog sköld, bärande av sköld över tångbrink, härjande i eget land eller att resa här mot sin rätte konung, om där över huvud taget fanns någon lagstiftning. Först med Alsnö stadga 1280, Bengt Birgerssons brev av 1282 samt Skenningestadgan av 1284 införes en rikslagstiftning vid brotten mot offentlig myndighet. I inte så liten grad synes det svenska brevet av Bengt Birgersson vara föranlett av den lagstiftning i Danmark, som kom till uttryck genom Erik Klippings majestätsbrottsstadga av 1276 men som hade sin förebild i den sk Abel-Cristofferska förordningen från tidrymden 1251—1263.**" Här rör det sig för första gången i Danmark om en rikslag och här introduceras det begrepp crimen Ices^e majestatis från romerskrättslig doktrin, som kom att spela en betydelsefull roll i tidens statsskick vid sammansvärjningar mot sittande konung. Det förefaller dock ej vara klart i vad mån man ansett den romerskrättsliga grunden också vara en grund för att utan av landet antagen lagstiftning eller formerna för processen mot upprorsmän döma sådana till livets förlust och förlust av egendom, även i den mån sådan tillhört deras familjemedlemmar. Bristen på klarhet i denna fråga måste ha känts påtaglig men det är först genom Skenningestadgan av 1284,®® som denna brist avhjälpes. Ändock är denna stadga inte antagen på sätt som landskapslagarna har gjorts utan den är av kungen och hans råd vidtagen och det på grund av att man funnit en brist i den gällande lagstiftningen. Detta anges i inledningen till stadgan på följande sätt: — tho at pe se eigh for gomd seller .i. lagh satt. tha wiliumwir at wart raath. ok wcerrae gopr^e mannae. at hwat sum wir skipumthcier iuir. ok latumscriutje. at lysis opt firi allummanum. För kunglig lagstiftning kräver följaktligen Skenningestadgan vissa formaliteter. Det skall först och främst röra sig om lagstiftning på ett område där det inte finns lag, lagstiftningen skall ske med rådet, lagen skall avfattas skriftligen och den skall slutligen lysas för menigheten. På vad sätt det senare skall ske anges inte men det troliga är att så skedde på tingen. Et quia gladius matcrialis constitutus est in subsiditim gladii spiritualis, excommunicationem, si excommunicatos in ea ultra sex septimanas perstitisse predictorum modorum aliquo nobis constiterit, nostra proscriptio subsequatur, non revocanda, nisi prius excomjnunicatio revocetur. Härom närmare hos Ludvig Holberg, Dansk rigslovgivning, s. 161 ff. Jorgensen, P. J., Dansk Retshistorie, 1940 s. 74. Holberg, a.a. s. 138, Jorgnsen, a.a. s. 74. SD 813.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=