Till den svenska regalrättens historia 207 stående åsikter men sedan båda bytt uppfattning men fortfarande omfattar olika åsikter omårhundradet för skatteomläggningens inträde. Till detta spörsmål ansluter sig ett antal teorier om syftet med skatteomläggningen. Här kan man urskilja följande uppfattningar, vars företrädare anges vid varje teori: Avradsteorien: Skatteteorien: Bördsteorien: Legalt syfte med omläggningen: Det är sålunda uppenbart att Styffes underkännande av Helgeandsholmsdokumenten inte kan grundas på frågan om tidpunkten för skatteomläggningens genomförande. Man kan naturligtivs hävda att när Styffe framförde sin kritik så fanns praktiskt taget endast hans egen uppfattning. Nyare forskning har emellertid framfört argument för den senare dateringen utan att därför någon slutgiltig uppfattning har utkristalliserat Schlyter, Andrx, Dovring, Styffe, Lönnroth, Holmbäck—Wessén, Sandström, Hafström. sig. Hade Helgeandsholmsbeslutet förelegat i ett originaldokument från tiden kring 1280-talet skulle man av formuleringen kunnat hävda att det här rört sig om en ny rannsakning, alltså snarare en revision av en tidigare indelning i markland med dess underavdelningar å ena sidan, och å den andra indelningen i attungar med dess underavdelningar."**. Nu måste det anses tveksamt om man har rätt att pressa uttryck och formuleringar så pass hårt, när man vet att dokumenten har tillkommit avsevärd tid senare. Spörsmålet kvarstår, men den senare forskningen har snarare bidragit till att stärka dokumentens trovärdighet på denna punkt. 4. En inte obetydlig del av Helgeandsholmsdokumenten upptages av vattenspörsmålen. Till en början behandlas de tre strömmar, som »liggia innan Sweriges Lååss och Nyklar», för att begagna den yngre versionens terminologi. Av dessa tre är en belägen i Södermanland, alltså i Svealand, nämligen Eskilstunaån, som förbinder Hjälmaren med Mälaren. De övriga två är Motala ström med sjön Vättern och strömmen Trollhättan eller, med modern beteckning Göta älv, med sjön Vänern. De två sistnämnda är alltså belägna i Götaland för vilka vatten det i landskapslagarna inte finns något annat omnämnande än Tidan, Lidan och Nossan medan för sveaSamma tanke hos Hafström, Den svenska fastighetsrättens historia, tredje upplagan. Lund, 1969 s. 195, där en eventuell ny rannsakning motiveras av de skatteförluster, som troligen blivit följden av beslutet om det världsliga frälset vid mötet å Alsnö 1280. Ett skattläggningsbrev utfärdades av Magnus Ladulås för ölänningarna den 29 december 1281. SD 736.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=