Till den svenska regalrättens historia 199 termen Uppsala öd att leva vidare såsom en generell beteckning på det kronogods som inte fick avsöndras och blev då synonymt med termen »gammalt kronogods». Vid reduktionen 1396 talades det generellt om »kronans gods» men när räfsterna sattes i gång talades det lika generellt om »Uppsala öd» för att utmärka samma sak. Man må därför inte förvåna sig över om Paine eller hans sagesman eller till och med den som från början nedskrivit relationen om herredagen å Helgeandsholmen inte hade klart för sig den exakta innebörden av dessa äldre beteckningar eller termer.®*^ Den beskrivning som ges av herredagens sammansättning ger vid handen att det snarare skulle vara en allmän riksdag med representanter för allmogen, så väl högom som lågom, jnnan Rådh så wäl som vtan. Det är knappast troligt att vid denna tid en representation av detta slag förekom vid herredagarna. Representanter för allmogen kan ha förekommit vid kungavalen på Mora äng men detta var en helt specifik företeelse där man ville försäkra sig om hela folkets medverkan. Riksdagar av den typ som förekom vid slutet av 1500-talet var inte kända vid slutet av 1200-talet utan den gängse formen var herredagen vilket också framgår av exempelvis Skenningestadgan av 1284, som förbjöd andra än inbjudna att komma till möten eller »samtal» utan att vara kallade.*"^ Kritik skulle man också kunna anföra mot uttrycket Vplandz Lagmannen. Bara detta uttryck visar att dokumentet inte kan vara från 1282 eftersom det första hittills kända ställe där Uppland nämnes som ett kollektivt begrepp för folklanden är Birger Magnussons stadfästelse av Upplandslagen av 1296. Det skulle onekligen vara en sensation om man kunde påvisa ett tidigare nyttjande av Upplandsbeteckningen. Redan inledningen avslöjar alltså att det här inte rör sig om ett dokument från 1200-talet utan snarare från 1500-talet. I fortsättningen framkommer emellertid att det dock rör sig om inslag från 1200-talet när författaren övergår till att tala om bergverken, som i sin helhet anges skola ligga under kronan, något som onekligen visar hän på ett mycket starkt tyskt inslag. Det är väl belagt att Magnus före slaget vid Hova fick hjälp av danska och tyska ryttare mot en kraftig ersättning av 6000 mark rent silver, som längre fram komatt spela en inte oväsentlig roll i hans och landets ekonomi.®® Redan nu kan alltså ett tyskt inflytande KLNM9 sp. 434 ff. s.v. Krongods. Se ovan s. 189 under år 1284. S.R.S. II, Uppsala 1828, Chronica Erici Olai, Decani Upsaliensis s. 58: — — — f/mc assignavit cis Centumarmatos cum omni bcllico apparatn, pro qnibus illi promiscritnt Sex Mille marcharum argenti puri, et unum castrum in pignus, quod ille volebat eligere. Ad cujus sustentationem, conservationem et manutentiam, promisernnt contribuere Mille marcas annuatim. DatumSundherborg, anno MCCLXXV. Olaus Petri i En Swensk Cröneka i Olavus Petri Samlade Skrifter IV s. 79 anger att Lödöse slott lämnades i pant. GG 68
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=