Till den svenska regalrättens historia 197 Mot beslutets historicitet: Bielke, Hogenskild Sparre, Erik Palmsköld, Elias Utan uttalad uppfattning och därför att betrakta som för: Messenius, Johannes Stiernhöök, Johan Loccenius, Johan Rålamb, Claes Pufendorf, Samuel Lundins, Carl Peringsköld, Johan Nehrman-Ehrensträlc, David Doktrinen under 1600-talet och början av 1700-taIet synes alltså ha betraktat Helgeandsholmsbeslutet som en verklig, inträffad händelse och har i varje fall inte framfört några invändningar mot detsamma. Början av 1700-talet upptages till en mycket stor del av arbete inom lagkommissionen, där från 1712 Lundins kom att utöva ett stort inflytande på grund av sin lärdomoch, trots sin höga ålder, fortfarande stora arbetsförmåga. Särskilt synes detta ha varit fallet med jorda- och byggningabalkarna, där förslagen av år 1713 är utarbetade av honom.®'* Även om inte hans omständiga ordalag kom att återfinnas i den slutligt antagna versionen 1734, så är det uppenbart att tankegångarna är helt de för honom typiska. Inte heller Nehrman-Ehrenstråle synes ha haft några betänkligheter i detta hänseende och m.an måste därför betrakta de idéer, som Helgeandsholmsbeslutet ger uttryck åt som en vid denna tidpunkt knäsatt rättsåskådning, vilken följaktligen hade karaktär av gällande svensk rätt. Denna ställning kan anses vara rådande till dess att Styffe levererade sin kritik genom sitt inträdestal i Vitterhets Historie och Antikvitets Akademien 1864. Vad hittills blivit behandlat avser närmast de dokument, som bilda underlaget för Helgeandsholmsproblemet. Det råder inget tvivel om att här ligger de största svårigheterna och det är från denna formalistiska aspekt som man också lättast kan kritisera dokumenten och därigenom också få dem att framstå som egendomliga och suspekta. Inte minst beror detta på att de innehålla sådana språkliga egendomligheter att det måste ha varit i äldre svensk historia mindre väl bevandrat folk, som återgivit vad de eventuellt kan ha sett eller på annat vis erfarit. Emellertid bör en granskning av dokumenten inte stanna vid deras formella otympligheter. Viktigt bör även vara deras materiella innehåll. Förarbetena till Sveriges rikes lag 1686—1736, utgivna av Wilhelm Sjögren, Stockholm 1900—1909, III ss. 29, 37—58. Sjögren, a.a. V ss. V—VI. 1538—1605 1550—1600 1667—1719 1579(1580)—1636 1596—1675 1598—1677 1622—1698 1632—1694 1638—1715 1654—1720 1695—1769
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=