Till den svenska regalrättenshistoria 195 kvar. Att de utgör avskrifter av redogörelser om vad som ansågs ha förekommit, framgår av den anteckning, som Paine själv anses ha gjort på ett i den Cederhjelmska samlingen ingående exemplar och som skulle ha ingått i en biskop Botvid i Strängnäs tillhörig bok. Anteckningen lyder: Thetta föreschriffne haffuer Jag Paine Erichsonn skriffuitt vtaff Enn book som Biskop Botuidh i Strengenes hade hender emollom, efjter den Biscop som i Strengenes bodde, var Rijkesefis Canseler vthi gamhla tijdhen, ther som alle Rijkscns handlinger vore tilstädes. Thetta skiedde Anno & c.48. Anteckningen är intressant i åtskilliga hänseenden. Först och främst visar den att anteckningen utgör en avskrift av en i en bok införd avskrift, som alltså fanns i Strängnäs. För det andra innehåller den en felaktighet. Det är visserligen sant att i gammal tid var biskopen i Strängnäs kungens kansler men det var före 1280. Såväl Alsnö stadga som Skenningestadgan av 1284 är undertecknade av Peter kansler, och denne Peter är Peter Algotsson, tillhörande den kända västgötasläkten.^" Fian var kanik i Skara 1278 men sedermera dekan i Linköping och det torde vara i denna egenskap han uppträtt som kungens kansler. Det är därför inte heller troligt att någon viktigare handling från 1282 skulle ha förvarats i Strängnäs utan platsen härför bör rimligen vara Linköping, inte minst av den anledningen att Östergötland var bjälboättens ursprungliga hembygd. Omalltså Paine verkligen gjort denna anteckning så har han tagit miste ifråga om vem som var kansler under perioden 1280—1285. Det är nu inte det enda fel som begåtts. Uttrycket »Riiksens ständer» om herredagen är också oegentligt men kan möjligen förklaras som en populär beteckning för en sammankomst, som längre fram kan ha företett likheter med riksdagarna. Detsamma gäller uttrycket »Uplands lagman». Uppgiften om att anteckningen skulle ha skett redan 1548 är vidare märklig så till vida att den vid presentationen 1587 skulle vara i det närmaste fyrtio år gammal. Eftersom Paine dog 1596 måste han vid det tillfället avskriften gjordes i Strängnäs ha varit en relativt ung man. Samtidigt kan konstateras att denna anteckning i så fall gjordes efter det Gustaf Vasa utfärdade sitt bekanta brev till hälsingarna omkolonisationen av de norrländska vidderna den 20 april 1542.^® Beviset för att anteckningen verkligen emanerar från Palnes egen hand skulle enligt Styffe ligga däri att man gjort en jämförelse med ett facsimile av ett brev av Paine till sekreteraren Peder Månsson (Utter) skrivet Koit, Jakob, Algotssönernas ätt i Äldre svenska frälsesläkter I, häfte 1, Stockholm 1957, s. 2. Även ScHucK, Herman, Kansler och capcila regis under folkungatiden, (HT 1963 s. 152 ff.) med iakttagelsen att kanslerämbetet vid denna tid förändrade karaktär. ■'’® Konung Gustaf I:s registratur 14, Stockholm 1893 s. 40.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=