Gösta åqvist På denna mycket lösa grund göres av Styffe därefter den reflexionen att »den motsäger åtminstone icke den åsigt om hans karakter, som den åberopade anteckningen anför»,'*® ett uttalande från en anonymkälla, som väl från en historikers sida måste betraktas sommärkligt. Till detta kommer att Palmsköld, som levde 1667—1719 är den mot Paine mest kritiske person, som uttalar sig cirka etthundra år efter de inträffade händelserna, medan Bielke och Sparre åtminstone voro samtida men kunde ha anledningar med hänsyn till sin ståndstillhörighet, som gjorde dem mer eller mindre partiska i sina utsagor. Samma oklarhet vidlåder påståendet att Paine spridit bägge avskrifterna.^^ Inte heller här åberopas någon källa. Anteckningarna på dokumenten är alltså anonyma och kan möjligen hänföras till Hogenskild Bielke och Erik Sparre, somhade ett klart intresse att låta dokumentens innehåll framstå som oförenliga med adelns intressen. 192 Under en stor del av 1587 var Johan III upptagen med riksdagen i Vadstena, där tvisterna mellan Johan och hertig Karl upptog största utrymmet, varjämte för Johans del frågan om sonen Sigismunds val till konung i Polen var högeligen aktuell. Sigismund valdes också den 9 augusti samma år, varom Johan fick kännedom den 14 augusti, när han vistades i Borgholm. Omhan alltså inte kunde ägna regalrättsfrågan allt för mycket intresse är därför föga förvånansvärt. Det måste emellertid ha funnits ytterligare ett dokument med något avvikande innehåll, som behandlat detta spörsmål. Detta framgår av det brev, som riksantikvarien Joh. Peringschiöld avgivit till riksarkivarien sekreteraren Sven Leijonmarck den 31 januari 1698. Där åberopas nämligen ett brev, som finnes bland de Peringsköldska avskrifterna E. 7:47 och som redovisas i noten till SD 745 ss. 607—608. Detta senare brev skulle vid tinget i Örebro år 1423 ha företetts av »Riddere» Sigga Kröplin med begäran om vidimation. Brevet skulle enligt sin lydelse vara utfärdat av kung Magnus och avse utgörande av rågång mellan folkungagods och kronan i Närke. Man skulle kunna benämna detta komplex för C-versionen. Vem denne Sigga Kröplin är har inte av mig gått att fastställa, trots efterforskningar i Rostock, Wismar, Stralsund och Greifswald, beroende på att släkten inte är närmare beskriven. Att vissa medlemmar har haft riddarställning är troligt, då de innehaft ledande befattningar framför allt i Rostock.*® Styffe, (1864) s. 312. Styffe, (1864) s. 308. Som riddare upptages i Mecklenburgisches Urkundenbuch 25, Teil B Register, 1977, under III Personen-Register (nach Ständen) (Ritter) s. 132 v. Kröpelin, Dencke, Gerhard, Hartwig och Jordan. 48
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=