Gösta Åqvist troende. Elgenstierna uppger honom ha varit fogde på Vadstena slott 1570—1571, i slottsloven på Stegeborg 1589, kallad befallningsman 1592 och 1593 proviantmästare i Östergötland, varifrån han dock avsattes påföljande år. Han avled 1596.'*- De dokument, som nu föreligger är i Svenskt Diplomatarium redovisade under nr 745. Det rör sig här om två dokument, ett som anses vara äldre och som återfinns i noten till SD 745, SD I, s. 606, noten, och betecknas A medan det i texten återgivna, det yngre, betecknas B och är det från vilken man utgår emedan det anses ha legat till grund för reduktionskommissionens sammanträden 1696 ifråga om projekt till kvarnkommissionerna. Texterna återges här som bilagor vid slutet av denna undersökning efter Åke Holmbäcks framställning av desamma i hans avhandling Kvarnkommissionerna enligt kungl. breven den 13 april 1697 (Jernkontorets i Stockholmvattenrättsutredning. 2) Stockholm1914.'*^ Texterna i de båda versionerna skilja sig i vissa hänseenden från varandra. En del av dessa skillnader är oväsentliga medan andra måste betraktas som betydelsefulla. Till den förra gruppen kan hänföras uttalandet i A att en kanna råg väger 5 marker medan den i B endast väger 4. Med kännedomom det högeligen varierande måttsystem som tillämpades under medeltiden och långt frami nyare tiden kan inte denna divergens tillmätas någon betydelse. Inte heller meddelandet i A att kungens dotter Rikissa skulle upptagas i det planerade klostret S:ta Clara i Stockholm. Rikissa var vid denna tidpunkt helt minderårig och hennes framtid kunde därför bli föremål för förändringar. I A-versionen förekommer redan i inledningen ett uttalandeom en allmän jordasyn och rannsakning, där det anges hur jorden skall beräknas i Mälarlandskapen och i Götalandskapen. Det allmänna intrycket av dessa bestämmelser är att man vill ha en överensstämmelse mellan jordtaxeringen i Mälarlandskapen och i Götalandskapen. Dessa bestämmelser återfinns i B-versionen mot slutet av dokumentet. Vidare upptar A-versionen en föreskrift att i Stockholm skulle vara en »minsth aln och wicht för thilföringenn schuldh», som helt saknas i B. De mest betydelsefulla skillnaderna är två föreskrifter i B-versionen. Den ena av dessa är det undantag för »Byarnes sielfägor», som där är knutet till fisket i Mälaren men som kan tolkas så att det även omfattar fisket i Hjälmaren och till och med i Saltsjön. Att Mälaren här i första hand har varit i blickpunkten beror på att Mälaren till mycket stor del består av smala sund och relativt små fjärdar, där endast Björkfjärdarna, 190 Elgenstierna, Gustaf, Den introducerade Svenska adelns ättartavlor, VI, Stockholm 1931, s. 525. Se nedan s. 223 ff. Bil. 1—3.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=