Till den svenska regalrättenshistoria 185 skatt av befolkningen och därmed var en faktisk ockupation vidtagen. Här är alltså ett typiskt utslag av vad man kallar regalrätt eller höghetsrätt. De här anförda nyttigheterna, bergverk, vattendrag och öde land förete vid första påseendet inga gemensamma drag. Bergverken kan vara belägna på enskild mark och statens intresse kan närmast karakteriseras av att fyndigheterna i regel finnes under jordytan och inte har exploaterats av fastighetsägaren. Vattendragen ha betydelse för fisket och voro viktiga som kommunikationsleder. Som fiskevatten voro de i allmänhet föremål för enskilt brukande medan farlederna voro tillgängliga för alla som ville befara desamma. De stora skogarna mellan bebyggelsen voro viktiga för den närmast desamma boende befolkningen medan ödemarkerna inte voro av intresse för demöverhuvudtaget. Det finns inom det juridiska betraktelsesättet en benägenhet att söka analogier för vissa företeelser på liknande områden som måhända tidigare blivit föremål för rättslig reglering. Så är fallet även här. Ifråga om mineraler i jorden kan man utan svårighet finna liknelser med nedgrävda skatter eller upphittat gods.-^ I gammal tid var bortsprungen boskap en allmän företeelse som också hade sina rättsliga bestämmelser efter vilka man rättade sig. Det öde ej utnyttjade eller odlade landet företedde likheter med herrelöst gods och särskilt med vad som kom upp på stränderna från havet. Inte minst gällde detta strandade valar och större fisk." Härför gavs också regler, sominrymde vissa rättigheter för konungen.”^ En speciell ställning har emellertid det öde landet i form av de stora skogarna mellan de odlade bygderna fått. Det rör sig här om uppkomsten av allmänningarna. Kungens rätt till dessa, vare sig i form av landsallmänningar, häradsallmänningar eller byallmänningar har ingalunda varit oomtvistad, såväl när det rört sig omhel och odelad som delad äganderätt till sådana samfälligheter. Också har allt intill nyare tid rättstvister av invecklad natur förts om sådana rättigheter där anspråk såväl av regalnatur somgammal hävd med rättshistorisk bakgrund framförts. I modern tid har vidare kronans förmenta rättigheter till de stora ödemarkerna i Norrland blivit föremål för bestridande av urbefolkningen, samerna.-^ I den mån de varit renägare och ägnat sig åt renskötsel ha de från början inte varit bofasta utan följt med sina hjordar till betesmarker i fjällen och de nedanför fjällen belägna skogsområdena. Avsikten med denna framställning är ingalunda att i detalj följa utSe Kulturhistoriskt Lexikon för nordisk medeltid (KLNM) 6 s.v. Hittegods. KLNM20 s.v. Vrag. Fynd av valar och större fisk spelade en avsevärd roll i dansk och norsk rätt, där kränkning av kungens rätt var belagd med böter på 3 mark. KLNM 17 s.v. Strandrätt. “■* Senaste målet angående skattefjällen i norra Jämtland är behandlat i NJA 1981: 1.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=