Gösta Äqvist 1734 års lag - men bestämmelser om öppet vatten i vissa större åar och strömmar fanns redan i landskapslagarna ^ och byggde sålunda på mycket gammal tradition. Redan i en konungsdom 1442^ utfärdad av biskop Niclis i Linköping och andra rådsherrar har bifallits ett allmogens yrkande om fritt vatten ehuru det här rörde sig om häradsvatten och i Östgöta lagmansrätts dom 1454 om kungsådra i Munkeboda strömhar domstol för första gången fastställt förekomsten av kungsådra.® Vissa större vattendrag har av ålder varit fria från total bebyggelse för att möjliggöra särskilt ledungsskeppens fart från inre bygder till kusten. Emellertid är det uppenbart att vi i Sverige inte har utformat någon egentlig doktrin om regalrätten på samma sätt som kom att ske på kontinenten. Där har regalrätten haft ett nära samband med länsväsendet och med den investiturstrid, som fick sin avslutning med konkordatet i Worms 1122. Det finns här inte anledning att gå närmare in på denna kontinentala kraftmätning mellan kejsare och påve, då detta skulle föra alltför långt. Varken länsväsendet eller striden mellan kyrka och stat har i vårt land haft samma dimensioner som kontinentens även om man ingalunda skall förbise att motsättningar i högsta grad fanns under medeltiden. Däremot kan det ha sitt intresse att något beröra regalrättens juridiska utformning på kontinenten eftersomman inte kan komma ifrån att vissa utslag i vårt land direkt kan ha emanerat från det kontinentala tänkandet och dess samband med den lärda juristskolan i Bologna. Under beteckningen regalrätter sökte man i första hand bevara under kejsaren och riket vissa bestämda höghetsrätter, som inte skulle utan vidare tillkomma länshavaren. Genomen uppräkning, en katalog, ville man säkra dessa rättigheter och så skedde första gången vid den stora riksdag som Fredrik Barbarossa höll på de ronkaliska fälten vid Po 1158.® I första 2 B 17:4, 20:2, 3. 3 UL B 22 § 3, SdmL B 20: 5, VmL B 22: 3, HL B 14: 1. Närmare om mått på leder och sund hos G. Äqvist Reflexioner kring Rodenproblemet (Skrifter utgivna av Institutet för rättshistorisk forskning grundat av Gustav och Carin Olin, Rättshistoriska studier. Serien II, Band 7) s. 138 ff. * Styffe, c. G-, Framställning af de så kallade Grundregalernas uppkomst och tilllämpning i Sverige intill slutet af sextonde århundradet med anledning af den uppdiktade berättelsen om ett riksdagsbeslut på Helgeandsholmen år 1282, (Vitterhets Historie och Antikvitets Akademiens Handlingar XXIV), Stockholm 1864. s. 321, Bilaga 5 där. ® Styffe, Grundregalerna s. 323, Bilaga 6 där. Westman, K. G., Kungsådran i den svenska rätten under medeltiden. (Uppsala Universitets Årsskrift 1927: 2) s. 59. ® Monumenta Germanix Historica (MGH), Legls sectio IV, Constitutiones et aeta publica imperatorum et regum, tom. I, Hannover 1893 Friedrichs I. Gesetze vom Ronkalischen Reichstage. — 1158, Nov. s. 244. a. Erklärung der Regalien. (Const I, Nr 175, s. 244 f.) Regalia sunt hec: Arimannie, vie publice, flumina navigabilia, et ex quibus fiunt navigabilia, portus, ripatica, vectigalia que vulgo dieuntur tholonea, monete, muleta178
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=