Klas Åmark 170 Sammanfattning Ju översiktligare historia man skriver, desto mer måste man ta ställning till urval av fakta och aspekter, och till struktureringen av texten, dvs dess inre uppbyggnad, översiktliga framställningar bör därför vara tacksamma analysobjekt för historiografen, under förutsättning att man håller i minnet att inget i en text är självklart, utan allt som skrivs är en följd av författårens beslut, medvetna eller omedvetna. Här skall jag först i punktform sammanfatta de olika historikernas grundläggande struktureringsprinciper, så som de framträder då man ser deras texter som reformhistoria, och med de frågeställningar somföljer därav. Kos såväl Strahl som Wallén finns det en grundläggande deskriptiv beslutsorientering, som blir den röda tråden. Texten byggs framför allt upp kring av riksdagen beslutade lagar. Aktörer är jurister och myndigheter, oftast anonymt närvarande i texten, och beskrivna med passivformer: Det beslutades att.. . Som orsaker till händelseutvecklingen betraktas framför allt de av aktörerna själva uppgivna motiven. Strahl kompletterar med två andra typer av orsaker, dels samhällets brottsbefrämjande faktorer, som förklarar varför brottsligheten ökar trots straffsystemets påtagliga förbättringar, samt den kriminologiska forskningen, som förmedlar praktiska erfarenheter till lagstiftarna. Motiven analyseras vanligen i termer av straffrättsteorier, även när dessa anses ha haft ett relativt litet inflytande. Verkställigheten av besluten utelämnas helt. Anners bygger framför allt upp sin text kringen tes omjuristernasprofessionella utveckling. Det specifika för de europeiska juristernas förnämliga insatser är det successiva utvecklandet av ett avancerat juridiskt-tekniskt system. Det är därför lagarnas form och uppbyggnad han främst skriver om, inte lagarnas materiella innehåll. Aktörerna blir fram för allt juristerna, eftersom det är de som utvecklar professionen. Vid sidan av dessa finns i Anners rättshistoria också med Filosofen, som tänker ut nya rättsteorier, och Politikern, som fyller lagarnas former med materiellt innehåll. Orsakerna blir också här aktörernas åberopade motiv, men även rättsvetenskapens utvecklingsnivå, och i någon mån samhällsutvecklingen, som ställer lagstiftarna inför nya problem att lösa, men som inte avgör vilka lösningar somväljs. Verkställighetsproblemet tar Anners inte upp, men väl en viss aspekt på konsekvensproblemet. En rättsordnings styrka och betydelse framgår av i vilken utsträckning den bidrar till att lösa konflikter mellan de stora samhällsgrupperna, och fungerar som effektivt styrinstrument för makthavarna.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=