Lagstiftningsom reformverksamhet 163 land som Sverige, spelat en anmärkningsvärt liten roll i den moderna samhällsutvecklingen, enkannerligen då i välfärdsstatens framväxt, och att de i själva verket varit tämligen betydelselösa i den moderna historien. Denna nära till hands liggande slutsats, med dess bistra konsekvenser för juristernas självförståelse, undviker alltså Anners elegant genom att framhålla den juridiska teknikens avgörande roll. 4. Göran Elwin (f. 1942) tillhör de yngre jurister, vars utbildningstid präglades av studentvänsterns glada dagar, och som blev starkt påverkad av marxismen, i den tämligen vulgära form som var särskilt på modet vid slutet av 1960-talet och början av 1970-talet. Till denna tidiga vänsterverksamhet hörde framställningen av populärvetenskapliga texter inte bara för universitetsundervisning, där marknaden inte alltid var så god på grund av den konservativa lärarkåren, utan kanske mer för frivillig studieverksamhet, enskilt eller i studiecirklar.®® Det är ur detta perspektiv man bör se Den första stenen. Studiebok i kriminalpolitik av Göran Elwin, Sten Heckscher och Alvar Nelson, som först utkom 1971 och 1975 gavs ut i en fjärde, omarbetad upplaga. Det historiska avsnittet, Samhällsstruktur och kriminalpolitik (s. 41—90), har skrivits av Elwin. Elwin använder sig av ungefär samma periodisering som Ivar Strahl, med tre faser sedan 1800-talets början: 1864 års strafflag och dess framväxt, den individualpreventiva fasen från 1900—1935, och behandlingsteorins fas från 1935 till våra dagar —samma kronologi som hos Strahl alltså, men med något annorlunda beteckningar. Denna periodisering bygger Elwin främst upp efter de dominerande straffrättsliga idéströmningarna där han sedan beskriver hur dessa slår igenom i debatt, lagförslag och lagar. Denna del av framställningen ger det bestämda intrycket att det är principer som ligger bakom lagstiftningen och dess utveckling. Med reformer förstås då i första hand nya straffrättsliga principer, som sedan slår igenom i en hel serie lagar, som då framstår som partiella reformer. Här inträffar dock en komplikation. Elwin ansluter sig nämligen till den av Marx ideologidefinitioner, som innebär att ideologier ses som falskt medvetande, och där de ideologiska motiveringarna inte accepteras som skäl för handlandet, utan som legitimering av detsamma.®^ Man blir då lite förvånad över att Elwin använder just legitimeringen av handlandet somperiodiseringsgrundval, när han samtidigt Se också t ex B. Ottoson m tl, Den svenska sociallagstiftningens historia (1974), G. Hultén, Arbetsrätt och klassherravälde. Kring strejklagarnas historia, 1971, 1978. M. Dahlkvist, Staten, socialdemokratin och socialismen. (1975). G. Elwin m fl. Den första stenen. Studiebok i kriminalpolitiken (1975), s. 58 ff.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=