Klas Åmark 158 orsakar tillfälliga anpassningssvårigheter till den snabbt ökande välfärdend® Strahl ger inte särskilt tydliga svar på frågan om vem som är reformatorn. Eftersom han skriver lagarnas historia är det lätt att tänka sig jurister i lagskrivarens roll, och de reformatorer som särskilt nämns, som Thyrén och Schlyter, beskrivs som jurister. Lagstiftandet blir dock främst en tämligen anonym myndighetsutövning, som gärna beskrivs i passivformer: »I syfte att nedbringa förvandlingsstraffens antal vidtogs år 1937 en serie åtgärder ...» (s. 56). Orsaksförklaringarna blir traditionella motivförklaringar, där lagstlftårens motiv refereras, eller alternativt där Strahl själv går in och argumenterar för behovet av reformer. I den orsakskedja som skildras väver Strahl samman nya teorier med praktiska erfarenheter av de existerande lagarna, framkomna genom empirisk, kriminologlsk forskning eller genom aktörernas direkta erfarenheter av vardagens problem. Även om Strahl således tar upp frågan om lagarnas konsekvenser, i diskussionen om den faktiska brottslighetens utveckling, så går han i stort sett förbi frågan omverkställigheten av besluten. Därmed skapas intrycket att verkligheten förändrats i och med att lagen utfärdats. Särskilt då det gäller införandet av cellstraffet är detta en sanning med betydande modifikationer. Det skulle dröja tjugo år innan de nya cellfängelserna på länsnivå var färdigbyggda, och reformen från 1841 års riksdag kunde tillämpas fullt ut.i' 2. Per-Edwin Wallén (f. 1925) tycks vi kunna betrakta som såväl jurist som historiker. Han var nämligen professor i rättshistoria i Stockholm i två år innan han blev professor i straffrätt i Lund 1966. Tillsammans med professorn i rättshistoria Erik Anners har han skrivit Svensk straffrättshistoria del 1 och 2. (1973, 1975) jurister. Wallén, som skrivit del 2, behandlar tiden från 1809 framtill våra dagar — samma period som Strahl tar upp, alltså. De båda framställningarna är också rätt likartade. Möjligen på grund av bokens karaktär av kompendium (den omfattar bara drygt 40 sidor) är Walléns text ännu mer centrerad kring lagstiftningen än Strahls. Wallén för in två fasta hållpunkter i texten, 1864 års strafflag och 1962 års brottsbalk, och för in en enda brytpunkt mellan dem, som han förlägger till tiden omkring år 1910, från vilken tidpunkt reformundervisningsmaterial för blivande som A.a., s. 86 ff. T. Eriksson, Kriminalvård. Idéer och experiment. (1965), s. 241.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=