Rättlösa Contra legem används också vid olaga intrång samt vid skador på träd.“^ Lex Alamannorum har denna term vid vägspärr och olaga panttagning. I denna lag används termen iniuria också för personskador.-- I några fall kan iniuria ha en mer allmän betydelse av orätt, i övrigt gäller för denna liksom för de andra här nämnda termerna att de huvudsakligen används för egendomsskador, främst på djur och växtlighet. I den bearbetning av den langobardiska rätten, som kallas Lombardan och som tillkom under senare hälften av 1000-talet finns en indelning enligt justiniansk rätt i egendomsskador. De damnum iniuria, skild från personskador. Utom för egendomsskador används termen iniuria här för skymfligt beteende mot kvinnor, De iniuriis mulierumr^ Iniuria i Leges motsvaras i de högmedeltida tyska lagarna av termerna unrecht och unzucht. Unzucht används vid skymford och när någon knuffat eller slagit annan person.-^ Unrecht används företrädesvis vid egendomsskador. Ibland har den fått ge namn åt själva boten. I Rugischer Landbrauch behandlas avsiktliga egendomsskador enhetligt och belastas med en unrechtsbot på ett visst belopp.^® Det finns emellertid också ett par exempel på att termen iniuria har använts när någons rätt har blivit kränkt. I den ronkaliska Landfrieden från 1158 stadgas att den domare som inte beivrar fridsbrott —om han alltså försummar att iusticiamfacere —får ersätta den förfördelade dennes skador men även böta för iniuriaP I Edictus Rothari, som är ett halvt årtusende äldre än denna lag, utdöms den höga boten på 900 solidos, hälften till kungen och hälften till målsägaren för iniuria, om den senare av sina vedersakare blivit hindrad att gå till kungs.-® Iniuria står här både för den fysiska kränkningen och för övergrepp i rättssak. Anders Sunesen har i sin s.k. parafras av Skånelagen en liknande terminologi. Det är återigen fråga om olaga skogsavverkning, ett fall som tycks ha en särskild betydelse för termfrågan i nordisk rätt. Om den som påträffats med hugget virke i annans skog vägrar att lämna pant eller skaffa borgen, får ägaren formligen förklara att all rätt vägrats honom, omne sibi iusticiam denegari, och sedan kära vid tinget för denna orätt, ]stam 127 « Lex Bai. XVII: 1, XXII: 1. Lex Alam. 67, 88, 211—14 Gcrmanenrechte 2. Ed. K. A. Eckhardt. 1934. MGH Ed. G. H. Pertz. Legum Tomus IIII. Hannover 1868. Se också nedan s. 24 med n. 14. Vulgata, Tit. XVI. Rudolf His, Das Strafrecht des deutschen Mittelalters I, Neudruck 1964, 50 f. -® His, Strafrecht I, 634 f. MGH Const. I 176. Ed. Ro. 18 Liber Pap. 28
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=