Elsa Sjöholm man skulle kunna kalla parallellteorin, dvs. teorin att de många likheter som finns mellan nordiska medeltida lagar och äldre europeiska beror på likartade samhällsförhållanden. Sådana måste i och för sig antagas men kan enligt min mening inte förklara de specifika likheter det här är fråga om. Denna uppsats är en delstudie i mitt projekt »De svenska medeltidslagarna som historiska källor», vilket är understött av Humanistisk-samhällsvetenskapliga forskningsrådet. Huvudsyftet med projektet är att använda lagarna som källor till den politiska situation, i vilken de tillkommit. Som kvarlevor av sin tillkomstsituation bär de vittne om de då rådande maktförhållandena. Genom en analys av maktstrukturen i lagarna får vi kunskap omde krafter som frambringade dem. En sådan användning av lagarna innebär samtidigt en identifiering och därmed, där det behövs, en omdatering av lagarna. Ett väsentligt moment i denna identifiering är att klarlägga vilka källor som lagarna bygger på. Åtminstone i stora drag måste man ha denna traditionshistoria klar för sig för att kunna se hur traditionen omvandlats och använts i den aktuella situationen. De jämförelser jag hittills gjort mellan nordiska, och främst då svenska, medeltidslagar och främmande rätt har lett till slutsatsen att den dominerande delen av de förra bygger på skriftlig tradition, från Gamla Testamentet, främst Pentateuken, romersk rätt och de kontinentala äldre lagarna, de s.k. Leges harharorum{Leges). Den romerska rättens inflytande på västerländsk medeltidsrätt är sedan lång tid föremål för en omfattande forskning. Att mosaisk rätt betytt mycket för senare europeisk rätt är också sedan gammalt påvisat. Dess betydelse för medeltidsrätten är däremot, trots vissa punktinsatser ett försummat kapitel.-® Den moderna gernianistiken har verkat hindrande på den vetenskapliga utvecklingen. Detta gör att min tes om den helt avgörande betydelsen av den mosaiska rätten för all västerländsk medeltidsrätt är något nytt.^^ Denna betydelse inskränker sig inte till 122 Rättshistorisk metod och teoribildning. Scandia 1978:2. Jag kan tillägga att det är den mosaiska rätten i västerländska medeltidslagar som utgjort underlaget för den germanistiska konstruktionen. Framför allt har man visat på den mosaiska rättens betydelse för angelsachslska lagar, se art. Bibel i Flandwörterbuch zur deutschen Rechtsgeschlchte (HRG), hgg von A. Erler und E. Kaufmann. 1978. På det kyrkliga området är detta inflytande mer uppmärksammat, se ex. Raymund Kottje, Studien zum Einfluss des Alten Testaments auf Recht und Llturgie des friihen Mittelalters. Bonner Hist. Forsch. Band 23. 1970. Ledande germanister anser fortfarande att »das Ausgangsdatum aller europäischen Geschichte ist die Verbindung des germanischen Elements mit dem römischen». Karl Kroeschell, Deutsche Rechtsgeschlchte I, 1979, 30. I moderna framställningar uttrycker man sig synnerligen vagt om detta element, Kroeschell talar om »besonders plastische
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=