Elsa Sjöholm De tre fall där denna term förekommer gäller alla egendomsbrott och svarandens vägran att uppfylla sina rättsliga förpliktelser i samband med dessad^ Ett av dessa fall gäller olaga skogsavverkning trots ägarens uttryckliga förbud. Von See ser här ett parallellfall till de västgötska och själländska bestämmelserna omolaga skogsavverkning.^*' En helt annan tolkning av rättlösa än Schlyters har framlagts av Gerhard Hafström.^^ Han utgår också från fallet under punkt 1 ovan men sammanställer det med norskans rettlauss. Genom att också dra in fall som snatteri kommer Hafström framtill en definition på rättlösa, innebärande att brottslingen för all framtid ansågs mindervärdig och fick bära vedernamn. Han är emellertid medveten om att några sådana påföljder inte inträder i västgötalagarnas rättlösafall (det norska rettlauss har f.ö. inte heller någon sådan innebörd). Hafström måste därför förlägga detta till en tid före lagarnas »nedtecknande». Det är enligt honom kyrkans uppfattning av människovärdet som ändrat de gamla lagarna därhän, att man i västgötarätt inte längre blev rättlös i den gamla meningen för dessa brott, Hafströms tolkning bygger som synes på rena spekulationer och måste avvisas. Det är fullständigt klart av samtliga lagställen i västgötalagarna, som innehåller rättlösatermen, att denna inte gäller brottslingens person utan handlingen. Fantasifulla tolkningar har också beståtts ordet Rättlösabalken och den blandning av bestämmelser som inordnats under denna rubrik. Schlyter ansåg att det låg ironi bakom placeringen av kungavalsbestämmelserna i en laglöshetsbalk.^® Holmbäck—Wessén ville jämställa Rättlösabalken med Upplandslagens Konungabalk, därför att en tredjedel av den bot på 2 marker som utdöms för dessa brott går till kungen.Finländska språkforskare översatte Rättlösabalken med Nymälebalken, därför att de tolkade ordet rättlös som att det inte fanns någon tidigare lag stadgad om dessa saker.^** Schlyters tolkning av Rättlösabalken som en Laglöshetsbalk accepterades vid översättningen av Västgötalagen till främmande språk. Rättlösabalken heter där resp. »Dies ist der Abschnitt von der Rechtlosigkeit», »Livre des injustices» och »The code of lawlessness».-^ Andra forskare har antagit att valbestämmelserna hamnat i Rättlösabalken pga den slarviga redigeringen. Det finns andra exempel på denna. Gulatingslagen 34, 268. Den nyere Landslov VII: 18. NGL I—II 1846—48. Klaus von See, Altnordische Rechtswörter. 1964, 65. von See, a.a. 66. Kulturhistoriskt lexikon för nordisk medeltid. XIV. 1969. Art. rättlösa. Schlyter, Ordboken, raetlösa. Svenska landskapslagar tolkade och förklarade för nutidens svenskar av Ake Holmbäck och Elias Wessén. Del V. 1946, 187. Se redogörelsen för den tidigare diskussionen i Holmbäck—Wessén V, 114 ff. Holmbäck—Wessén V, 117. 120
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=