Rättlösa 119 inte att utläsa om innebörden. Bägge fallen i Skånelagen gäller tvist om egendom. I ena fallet vägrar arvingar att återföra tidigare erhållet gods för omskifte, i andra vägrar en bybo att repmäta trots stämning inför tre ting.^ I västgötalagarna finns fem fall av explicit rättlösa. Ett av dem kallas omväxlande rättlösa och förnäme och gäller olovligt lån av häst.'^ Om vi bortser från detta återstår följande fyra fall: 1) om någon hugger virke i annans skog och den påträffade vägrar att »fara till stubbe», dvs. visa huggstället, kallas detta rättlösa.^ 2) om någon bränner annans hö på ängen eller kvarn, fiskegård, risgärdsgård, bro eller hugget virke.® 3) omnågon åker över annans teg sedan det växt upp." 4) omen herde driver in sina djur i annans gärde.® Rättlösatermen förekommer även i övriga danska lagar. I Valdemars själländska lag kallas det »full rättlösa» om någon avverkar i annans skog trots ägarens förbud.® I Eriks själländska lag döms en svarande för visad rättlösa om han vägrar att antingen ge böter eller ed.^® I Jutalagcn förlorar ombudsmannen sitt ämbete om han gör bonden raet löös genom att vägra att utse nämnd eller att mottaga uppspårad tjuv.^^ Norsk rätt har en snarlik term nämligen rettlauss. I det ena fallet stadgas, att den som vittnar falskt eller vägrar vittna i ett mordfall sedan förlorar möjligheten att uppträda som vittne.^^ I det andra stadgas att om någon tar fisk ur annans nät och därvid blir skadad av ägaren, så förlorar han sina bötesanspråk mot denne.I det tredje fallet förlorar den ledungsman som saknar föreskriven beväpning sin rätt till böter.^^ I alla dessa fall blir vederbörande rettlauss. Denna innebörd av termen visar en viss släktskap med Jutalagens användning men skiljer sig från de övriga lagarnas. Den tyske språkforskaren Klaus von See sammanställer de senares rättlösa med norskans logleysa. s SkL 18, 72. Schlytcr IX. 1859. ■* VgL I FS 1, 3. VgL II FB 1, 15. Schlyter I. 1827. 5 VgL I FS 2: 1, VgL II FB 4. « VgL I FB 9, VgL II U 22. ^ (VgL I FS 4), VgL II FB 16. 8 VgL III 41. ® VSjL III 23. Danmarks gamle landskapslove ed. E. Kroman og P. Skautrup (DGL) VII—VIII 1939—42. 1“ ESjL III 51. DGL V 1932. “ JL II 53, 88. DGL II 1926. Frostatingslagen IV; 7. Norges gamle Love X udg. v. R. Keyset og R. A. Munch (NGL) 1. 1896. ^8 Frostatingslagen XV: 6. Frostatingslagen VII; 13.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=