Alsnö stadgas språk och datering men Magnus underlät att hämta det för att inte erkänna Lunds primat.^® Ännu i påvebullan 8 juli 1290 (DS 1019) för hans efterträdare Johannes kallas Magnus därför »electus confirmatus et consecratus». Under åren närmast efter oktober 1281 fanns det alltså ingen vigd ärkebiskop i Uppsala, som kunde mottaga en avsägelse från biskop Ascer. Denne kunde därför jämte andra biskopar deltaga i ett möte i Råberga (i Närke) 24 juni 1282 (DS 748). Han fann det emellertid lämpligt att själv resa till kurian. Den 24 juni 1283 finner man Ascer i Orvieto, där han jämte en rad andra biskopar utfärdade ett avlatsbrev för Roskilde domkyrka.®- Han bör alltså ha fått absolution av påven. Hemkommen till Växjö utställde han 1286 ett avlatsbrev för Sigtuna svartbrödrakyrka (DS 904). Samma eller följande år skall han ha avlidit. Mot Kjöllerströms åberopande av Växjöprotokollet invände jag, att dess datering kanske icke var ett alldeles hållbart skäl mot Jägerstads formellt tilltalande förslag till datering av Alsnö stadga. Eftersom protokollet var avsett för vidarebehandling av påven och kurian, kunde det möjligen tänkas, att det daterats enligt »calculus Florentinus», där året först började med 25 mars. Denna »calculus Florentinus» var nämligen förhärskande vid kurian åren 1243—1280, och ryktet om att detta bruk upphört hade kanske inte nått Sverige. Protokollet skulle i så fall inte ha upprättats förrän den 15 februari 1281 enligt vår tideräkning, och det skulle då inte utgöra något hinder för Jägerstads datering av Alsnö stadga till 27 september 1280. Dessutom skulle det annars påfallande långa tidsavståndet mellan protokollet från Växjö och påvebullan 15 oktober 1281 betydligt minskas och verka mera normalt. Den långa vakansen på påvestolen ger, som ovan klargjorts, tillräcklig förklaring till tidsutdräkten. Det måste också erkännas, att det är okänt, att sådan florentinsk datering någon annan gång skulle ha tillämpats i Sverige.®^ Se bl.a. bullorna till ärkebiskoparna i Lund Jens (Dros) 18 maj 1286 (DS 806 och 1725, Dipl. Dan. 11:3 nr 174—175) och Jens (Grand) 3 juli 1289 (DS 997, Dipl. Dan. 11:3 nr 368) samt fullmakterna för de svenska stiftens ombud i primattvisten 16 juni 1288 (DS 995 och förbigånget orig. perg. i RA, resp. Dipl. Dan. 11:3 nr 336—367, feldaterade 1289). Om tvisten se Inger 1961, s. 322 ff. Jfr redan Joi-iannes Magnus, Historia pontificum metropolitans ccclesis Vpsalensis (1557, omtr. SRS III: 2), s. 41 ff. K. G. Grandinson, Närkes medeltida urkunder (1935), s. 15 f., lokaliserar mötet till Råberga i Täby socken i Närke, emedan brevet beseglats av Närkes lagman och gäller Riseberga kloster. Detta har ej observerats av JXgerstad (1948, s. 105), som återger en äldre lokalisering till Rogberga i Småland. Dipl. Dan. II: 3 nr 63. Ett bekant exempel på florentinsk annuntiationsstil i Rom under en senare period är påvebullan för Uppsala universitet, som har det utskrivna årtalet 1476 men efter vår tideräkning utfärdats 27 februari 1477. Sixtus IV: s bulla 1477 har senast utgivits av J. Liedgren i Acta Unlversltatls Upsaliensis C 44 (1983), s. 16 f.; jfr s. 7. Om årtalet se C. G. Styffe, Bidrag till Skandinaviens historia IV (1875), s. CLVI. 113
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=