RS 11

Alsnö stadgas språk och datering 105 Medan man tidigare allmänt antagit, att termen edsöre från början var förknippat med Birger jarls fridslagar och som stöd för denna mening hänvisat till Östgötalagens edsöresbalk, har P. O. von Törne 1940 och utförligare Gösta Åqvist 1968 förfäktat, att det först är genom konung Magnus’ och rikets främsta mäns edliga stadfästelse på Alsnö av Birger jarls fridslagar, som begreppet »konungs edsöre» uppkommit.® Enligt Åqvist har termen edsöre införts i Östgötalagen och givit namn åt dess edsöresbalk först i anledning av edsavläggelsen på Alsnö; åtminstone ett annat stadgande i denna lag brukar anses yngre än 1286.*^ Förlagan till det stycke om edsöresbrott, som finns bland tilläggen i Västgötalagshandskrifterna B 59 och B 58,^*^ och som »överensstämmer till sin ordalydelse mycket nära med edsöresrätten i ögL»,^^ har enligt Åqvist också formulerats först efter Alsnömötet. 2 De bevarade texterna av Alsnö stadga äro svenskspråkiga. Det är också tydligt, att de gå tillbakapå samma svenska förlaga. Som stöd för tanken, att förlagan var en utskrift på svenska, samtidig med själva stadgebeslutet, har framhållits, att landskapslagarna voro avfattade på svenska, och att det inte vore orimligt att antaga, att allmänna stadgar också tidigt voro utfärdade på svenska eller så gott som samtidigt publicerades i en svensk version vid sidan av ett latinskt originaldiplom.^^ Ett exempel på det senare tillvägagångssättet torde man ha att se i Upplandslagens stadfästelsebrev 1296, som dels publicerades i form av ett latinskt originalbrev, bevarat i riksarkivet till slottsbranden 1697, dels i form av en något avvikande svensk text (ej en ordagrann översättning). och även i Olai Petri Svenska krönika (ed. G. E. Klemming 1860), s. 231, 265 och 272, »friboren man» var liktydigt med frälseman. ® P. O. VON Törne, Vad var edsöret? (HT för Finland 1940), s. 85 ff.; G. Åqvist 1968, särskilt s. 169 ff. * Å. Holmbäck o. E. Wessén, Svenska landskapslagar I: Östgötalagen (1933), s. 3; C. I. Ståhle, art. Östgötalagen (KLNM XXI (1977), sp. 81. Jfr även J. Liedgren, art. Söderköpingsrätten (KLNM XVIII, 1974), sp. 8 f. Dels bland Vidhemsprästens anteckningar i B 59, fol. 53 r—56 r (i CCS 12, fol. 53 r—57 r), dels i B 58, fol. 98 r—103 v, KB. Stycket har utgivits av Collin o. ScHLYTER som Additament 7 till Yngre Västgötalagen och i översättning av Ä. HolmBÄCK o. Wessén, Svenska landskapslagar V (1946), s. 378—383; jfr Inledning s. XIV och XXXVIII. Holmbäck o. Wessén, SLL V, s. 398 f. —Jfr C. J. Schlyter, Utkast till edsöreslagarnas historia (Juridiska afhandlingar I, 1836), s. 78 f., och ÅQvist 1968, s. 161 ff. med parallelluppställning s. 162—163. Se häromK. G. Westm.\n 1904, s. 212.

RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=