Birger Bergh 2 handböcker i juridik på detta språk, Synopsis juris (tre upplagor). Johan Olofsson Stiernhöök föreläste för studenterna i Åbo på latin om svears och götars forna rätt. Föreläsningarna blev med tiden en bok i detta ämne, De jure Sveonum et Gothorum vetusto. Den till det nygrundade universitetet i Lund år 1668 inkallade Samuel Pufendorf skrev likaså sina arbeten på latin. Detta var också det språk universitetsmän, domare och kanslitjänstemän vanligen betjänade sig av i sina brev. Omman skall våga sig på att karaktärisera det latin våra 1600-talsjurister har skrivit, kan man nog utan vidare påstå att den språkliga och stilistiska behärskningen av mediet är mycket god. Generellt sett kan 1600-talets latin, hos oss liksom i andra länder, sägas bära prägel av renässanstidevarvets ambition att söka efterlikna den antika latiniteten. Flos en och annan skribent kan man väl se spår av medeltida språkdrag, men en författare som Erik Lindschöld å andra sidan måste sägas presentera ett utomordentlige elegant latin, där flitiga studier av Cicero och andra förebilder verkligen har burit frukt. Något som vanligen inte beaktas är att våra främsta jurister också har varit framstående skalder på det gamla romarspråket. Johannes Locccnius skrev inte bara läroböcker i juridik, han framträdde också som latinpoet. Man bör också erinra om Karl XI :s kände lärare Edmund FigreliusGripenhielm, liksom f.ö. om Åbo-professorn Wexionius-Gyldenstolpe och om Erik Lindschöld. Den av de svenska 1600-talsjuristerna mest namnkunnige skalden är dock tvivelsutan Georg Stiernhielm. De rättslärde hade en egen, rik litterär tradition på latindiktningens område. Om Stiernhielms karriär som jurist skall här i korthet erinras om att han från 1630 var assessor i den nyinrättade hovrätten i Dorpat, att han 1642 kallades att ingå i lagkommissionen, vidare att han 1660 blev medlem i reduktionskollegiet och året därpå krigsråd; han skrev en rad traktater i juridiska ämnen och han publicerade en edition av Västgötalagen. Mellan Loccenius och Stiernhielm fanns det tidigt kontakter, och det har sitt intresse att notera att Loccenius i en latinsk dikt från 1627 behandlar ämnet Herkules vid skiljevägen. Stiernhielms i Stockholm 1644 tryckta arbete Archimedes reformatus innehåller en av vännen Loccenius skriven gratulation. Nämnas kan, att Stiernhielm tillägnar en av sina mest spridda latindikter, det s.k. Idyllion Anaereontieum, till två andra juristvänner, Daniel Behmer och JoachimSchyttehielm. Birger Bergh har i den följande uppsatsen tagit upp ett ämne av central betydelse, juristen och humanisten Georg Stiernhielms latinska diktning, dess innebörd och bakgrund, och dess betydelse för hans senare svenskspråkiga diktkonst. Uppsatsen återger i huvudsak ett föredrag hållet i Kungl. Humanistiska Vetenskapssamfundet i Lund i november 1983. Stig Jägerskiöld
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=