Festskrift tillägnadGerhard Hafström 80 skulle få tillämpas gentemot den svenska landslagens bestämmelser. Enligt Göta Hovrätts underdåniga skrivelse till K. M:t d. 13 juli 1685^^ hade sålunda uppkommit ett tvivelsmål »uti en del härader i Blekinge, varest ävensom uti några härader här ovanför gränsen en långlig praxis och vana sig har inritat och förmått, det arv uti bondeståndet således delas, att när bonden dör, går hustrun uti halva arvet emot barnen, och efter hustruns död barnen i halva arvet emot bonden, samt systern uti lika lott emot brodern.» Folket önskade behålla denna sedvana, men häradshövdingarna därnere var rådvilla, hur de skulle förfara, då å ena sidan denna sedvänja vore stridande mot Sveriges lag »men en sådan vana åter å andra sidan överensstämmer med det somhär uppe i Småland uti några orter ett långligt bruk i lika måtto har obtinerat och förmått.» I sitt svar till hovrätten d. 3 sept. 1685 resolverade Carl XI, »att då någon tvist uti sådane mål dem emellan uppkommer och under Edert skärskådande devolveras, den samma efter vår allmänna och fundamentala lag och förordningar avdömes, men eljes kunne vi väl i nåder efterlåta, det de sins emellan måge förenas och under sig bruka sig sådant vara så länge ingen strid emellan demomslikt uppkommer»." Vid denna tid blev behovet av en omfattande lagreform allt mera kännbart. Vid 1686 års riksdag tillkännagav lantmarskalken Erik Lindschöld i sekreta utskottet, att konung Carl XI vore betänkt på att förbättra lagen. Ständerna hemställde då hos K. M:t, att »lagen måtte överses, förbättras och bringas i god ordning på det för tiden brukliga svenska språket». Mot årets slut tillsattes den s. k. stora lagkommissionen, vilken efter ett halft sekels arbete skapade 1734 års lag.^^ Kommissionens förste ordförande blev excellensen Erik Lindschöld, vilken påföljande år utnämndes till Kansler för Lunds universitet. Fadern var smed och sedermera borgmästare i Skenninge; denna borgerliga härstamning är sannolikt förklaringen till hans inställning i gifto- och arvsrättsfrågorna. Dessa diskuterades inom kommissionen mot slutet av 1689 och under våren 1690 i samband med granskningen av de första förslagen till nya giftermåls- och ärvdabalkar. Vid sammanträdet d. 19 nov. 1689-^ yttrade Lindschöld: »synes mig rätt, att i ett rike är lika lag om giftorätten». Riksregistraturet (Ri. A.) —Jfr Nat. Beckman, a. a. s. 33 f. -- Jfr C. J. ScHLYTER, Juridiska afhandlingar, (1879), del II s. 173 f. och N. Beckman, a. a. s. 33. K. G. Westman, De svenska Rättskällornas historia (1912), s. 59. Förarbetena till Sveriges rikes lag 1686—1736 utg. av Wilhelm Sjögren, del I, Lagkommissionens protokoll, s. 86.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=