Hatt och huva 77 erffuer lijke emot broderenn».'^ I de övriga häraderna i lagsagan tillämpades på 1600-talet i allmänhet landslagens bestämmelser,® men många exempel på likadelning förekom. Det är därför ovisst om likadelningen ursprungligen var förbehållen Värend och därifrån spritt sig till grannhäradena i lagsagan, eller omden funnits i den nu nästan helt förlorade Tiohäradslagen och med tiden börjat utträngas av landslagen i de utanför Värend belägna delarna av lagsagan, nämligen Finnveden och Njudung. Enligt ett av fil. dr P. G. Vejde påträffat tingsbevis från d. 5 april 1637, skrivet av lagläsaren Anders Zotherus vid ett fjärdingsting i Skaftelöfs prästgäll i Allbo härad,® gick den sagan, att kvinnorna i Värend uti konung Håkon Rings tid skulle ha erhållit sitt privilegiumför att de nedlagt en utländsk här. Zotherus var född på orten och åberopar som källa en »sannfärdig» berättelse av ett par nämndemän och länsmannen i Skatelöf. Han hade tidigare legat som studiosus politicus vid Uppsala universitet och där skrivit en fältvisa, somtrycktes somflygblad.^® Den av den småländska folktraditionen omhuldade förklaringen till sedvanans uppkomst bestreds redan av Stiernhöök, som ansåg, att virdarna åstadkommit denna lag genom tyst överenskommelse.^^ Som jämförelse åberopar han de spanska goternas rättsordning med lika arvsrätt för son och dotter (jfr lex Wisigothorum, lib. IV, tit. II). Denna förklaring fick ett gott stöd i en hypotes, som första gången uttalats av Peter Wieselgren,^- sompopulariserade Bländasägnen (se s. 284 f.). Det skulle vara till Värend, som de hos den sengrekiska historieskrivaren Prokopios (De bello gothico II: 15) omnämnda herulerna flyttat, när de efter strider med langobarderna omkring 500 e. Kr. seglat över »Oceanen» och bosatt sig på »ön Thule» vid sidan av guternas folkrika stammar. Det låg då nära till hands (P. Fahl- ^ Domboken över lagmansting 1622, Vadstena landsarkiv. Jfr Gerhard Hafström, Ur Sunnerbo härads domböcker, SvJT 1936 s. 44S, och Till Värendsfrågan, Historisk Tidskrift 1937 s. 257. ® Vid tingsskötningen d. 11 jan. 1605 av »allt arff och ätoleffue som the åtte i Uglebo gård i Bolmsöö socken» i Västabo härad utlöste två bröder sin moder och sina syskon. Modern hade en tredjedel i gården, d. v. s. hennes giftorätt var hälften mot den avlidne mannens. Sönerna fingo dubbelt så stor köpeskilling som döttrarna, d.v.s. deras arvslott var den dubbla. —Jfr Svenska släktkalendern 1950, s. 321, Yngre Odensvisläkten Hafström. ® Göta Hovrätts arkiv, civila mål 1637, liber secundus, akten nr 2 d. 5 apr. 1637. Se vidare Eric Elgqvist, Ett bidrag till kännedomen om Värends härads rätt och Bländasägnen, HYLTÉN-CAVALLius-föreningens årsbok 1926 s. 186 ff. Sveriges historiska och politiska visor, utg. av G. O. Hyltén-Cavallius och G. Stephens, del 1 (1853), s. 252 ff. De jure sueonum et gothorum vetusto (1672), s. 186: »existimaverim potlus sibi tacita conventione hane legem constituisse.» Ny Smålandsbeskrifning, del I, (1844—45), s. 181.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=