70 Festskrift tillägnad Gerhard Hafström Lagkommissionen icke ville helt och hållet övergiva tomten, »då den finnes rätt och orubbat», såsom det principiella fastighetsmåttet. Denna Lagkommissionens oklara ståndpunkt tog sig uttryck i 1695 års förslag till jordabalk, 12 kap. 10 §, 6 kap., givna stadgandet sålunda omskrives: »Såsomtompt är åkers moder så bör den ock äng tillsäija, så wäl innan bys, som uthom, engstegar skogztegar, efter skogzteg komma rörtegar, som gå i wattnet uth, han äger fiskewattn, warp och wärkar skiffta, så att hwar och en innan bys får efter öhre och örtugetahl, pundh och tunneränta, eller ock utan bys effter sin rågång emot sin granne, så mycket honom medh rätta bör; ty att den äger wattn som land och strand äger;^® och der skola rååstenar sättias, som til siös wijsa.» Beträffande delningsgrunden har sålunda här tre medeltida rättssatser sammanbundits, nämligen dels »tomt är åkers moder», dels »efter öre och örtugtal osv»., dels »den äger vatten somland och strand äger». I Finland möttes emellertid detta förslag av betänkligheter. I utlåtandet från Österbotten den 5 juni 1695^^ framhölls, att visserligen kunde —där byarna vore belägna på höjder ovanför sjöarna — »intill tompten åker, engh, röörteghar och siö på hwar annan föllia». På alla orter kunde emellertid inte »practiceras, att åkerråå medh tomteråå öfwerenskommer, effter som åkertegarne äre månge och wijdare än tompterna, eij heller komma engstegarne med åkertegarne öfwerens, der mulbete, berg och moras dem åtskilia». Oaktat i verkligheten en delning efter tomt i regel icke kan tänkas sammanfalla med en delning efter dessa byamål, förblev stadgandet i huvudsak oförändrat i de följande förslagen till och med 1717 års förslag.^- I 1723 års förslag till jordabalk är emellertid stadgandet uteslutet; reglerna om solskiftet upptogs nu uteslutande i byggningabalken.^* Enligt dennas kap. 4 § 1 skulle tomt brytas efter envars ägodel i by efter mark, öre och örtug. där det i landslagens byggningabalk. 39 Förarbetena, del IV, (1902), s. 213. I handskriften Här antecknat: »Byggnbl. LL. s. b., Hels:l Widherbobl. flock 14 § 1.» — Lagstiftarna synes alltså medvetet ha avsett att införa den från Hälsingelagen härstammande men i landslagen icke upptagna grundsatsen: »Den äger vatten, som land äger». —Beträffande gräns i vatten inom by och mellan byar, se Lagberedningens förslag till jordabalk, III, s. 126 ff. Förarbetena, del VII, (1908), s. 105. Lagberedningens förslag till jordabalk, III, s. 151. Förarbetena, del VI (1904), s. 169 och 172. —Redan i förslaget till byggningabalk år 1694 hade regler om solskiftet även funnits i denna balk. Enligt kap. 7 § 2, skulle sålunda »tompt i brist af andre gilla skiäl wara ett rättesnöre, hwareffter åker, äng och alla tillägor skola till storleek och lägenhet delas och hwart emot annat swara, så att den som sin gård och tompt hafwer och boor öster i by, han skall sin teeg och skiffte hafwa öster i alt giärde, åker, äng, skog och wattn som ligger ifrån öster till wäster. Möta dem tcgar ifrån söder åt norr, tage hwar sin näst effter annan effter som dhe i by boo».
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=