Tomt är tegs moder 67 förefaller det, som omSkånelagen lämnade företräde åt den senast återgiv"- na uppfattningen. Men även enligt denna förelåg svårigheter att avsöndra jord från toft och gård, ty minst tre år måste ju förflyta innan den nya ägarens rätt blev tryggad. På Skånelagens tid bör därför i allmänhet byns olika tegar ute i bymarkens ängar ha tillhört sina bestämda tofter och gårdar och endast i undantagsfall blivit skilda från dem. Rättssatsen om tomten som åkerns moder återgavs även i landslagens byggningabalk. Enligt 4 kap. skulle tomt delas efter byamål, efter penningoch örtugland, öres- och markland, åttings- och halvåttingsland: envar skulle erhålla lott i tomten efter ty som han ägde i byn. Om fördelning av övriga ägoslag stadgades i 6 kap.:-® »Nu är by till iämföris kommin oc rätte solskipt. Tha är tompt åkers modher.-*’ Tha skal aker efter tompt läggias. Aker ägher eng tilsigia, engia tegher skoghteghe, skoghteger röörteghe, röörteghe a watn vth, watn ägher warpom skipta.—» Stadgandet, somju är hämtat från Upplandslagen BB 2:6 (se ovan), avser sålunda att fastslå, att de efter byamålet fördelade tomterna skulle utvisa eller vara bestämmande för storleken och läget av samtliga tegar av de särskilda ägoslagen. Lagen hade emellertid genom dessa stadganden endast givit en allmän antydan om själva grundsatsen för sol- eller tegskiftet, men helt och hållet lämnat därhän det närmare utförandet av grundsatsen.®® Lagens regler om sol- och tegskiftet innebar naturligtvis icke, att skifte av samtliga ägoslag ovillkorligen skulle äga rum. I verkligheten genomfördes skiftet i allmänhet endast med avseende å tomt, åker och äng, som i regel lades i rektangulära ägofigurer och delades utefter längdriktningen. Skog och utmark samt till byn hörande vattenområde var i regel oskiftade.®^ I Carl IX:s lagförslag,®® Byggningabalken, stadgas först i 5 kap. att tomt skall »brytas» efter markland och dess underavdelningar. I 7 kap. återgives så den gamla medeltida rättssatsen i följande sammanhang: »Nu är by till rätte iämföre kommen och rätte solskifte, thet är lijke lägheligheet, så att huar weet tegh sin i åker och äng, tå är tompt åkers modher, thet är Enligt 7. kap. skulle vägar brytas efter tomt; jfr ock 41 kap. -® »Efter som tomt är åkers moder, så bör ingen tomt blifwa större eller mindre giord genom inhägnen eller annorledes, än som han af ålder warit och bör med rätta wara.» Huusf.Ord. 1590. Förordn. den 12 Dec. 1602; at utwisa tege- och åkermål, efter öretalet i by. Huusf. Ord. 16681, § 21. Jfr P. Abrahamssons utgåva av landslagen s. 431 not a. Lagberedningens förslag till jordabalk, III, s. 146 f. Anf. arb. s. 147. Lagförslag i Carl den niondes tid (Flandlingar rörande Sveriges historia, 2 serien, 1864), s. 182 och 185. 30
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=