Tomt är tegs moder 57 åsyftade två kapitlen i landslagens byggningabalk innehålla bestämmelser, analoga med landskapslagarnas stadganden om nyodlingar. Den ifrågavarande teorien omhammarskiftet stämmer alltså med vad som »klarligen uttydes» i den äldsta svenska lantmäterihandledningen. I en »gammal oskiftad by» fanns det intet samband mellan tomtens storlek och innehavet åker. Men detta innebar inte att en bonde i byn kunde utvidga sin tomt på byplatsen så mycket han ville. Redan i den äldsta svearätten, Dalalagen, möter bestämmelser beträffande solskiftets införande. Delningsgrunden är ännu den gamla, nämligen byns kvotdelar. »Om en by är lagligen skiftad, då är halv by lika med halv, fjärdedels by lika med fjärdedels, åttondedels by lika med åttondedels. Om någon äger en fjärdedel av en by, då skall han råda för en tomtrå. Omnågon äger två fjärdedelar av byn, råde han för halva byn. Omnågon äger mindre, åtnöje han sig med det laga läge somär» (Byggingabalken 19 pr.). I samma flock, § 2, återfinnes bestämmelser om byns dvs tomtområdets utvidgande. »Tvista män om by; den ene säger: ’Så långt som du vidgar ut mot norr, lika långt vidgar jag ut mot söder’, eller: ’Så långt som du vidgar ut mot östr, lika långt vidgar jag ut mot väster’; då skall den hava vitsord som vill vidga ut. De skola lägga byn soldragen» (Laggi hy soldraghin). Lagrummet synes alltså förutsätta att tomterna efter skiftet bibehåller samma inbördes storlek somtidigare. I 40. flocken stadgas att vid tvist om gärdesgård skulle man utse synemän, vilka skulle gå hemoch mäta upp tomten, »ty hon är tegs moder {hon cer teghs mopir); var och en skall äga åkrar och gärdesgård, allt efter som han har del i tomten». Efter samma norm fördelades också skyldigheten att gräva diken och svara för vägled. Enligt Dalalagen var byamålet som nämnt vid solskiftet alltjämt byns kvotdelar — och icke marklandet och dess underavdelningar — och detta uttrycktes sålunda genom tomtens storlek, som därigenomkom att uttrycka delningsgrunden. Det var därför av synnerlig vikt, att tomtplatsen blev tydligt utmärkt. Södermannalagens bestämmelser omsolskiftet börjar likaledes med skifte av byns tomter (Byggningabalken, 11 flocken pr.): »Vilja männen i en by skifta sina tomter, då skola de alla råda över tomtstämman. Den skall äga vitsord, som vill göra byn rymlig {hy ryma), och ej den, som vill göra den trång. Halv by skall då vara lika som halv och fjärdedels by som fjärdedels . Nu är by byggd; tvistar sedan halv by med halv, då har den vitsord, som vill göra byn rymlig. Tvistar fjärdedels by med hela byn, har den ej vitsord. § 1. Tvista två män om tomter, då har den vitsord, som vill hava solskiftat. Allt hammarskifte vare avskaffat och har icke vitsord» (wari all hamarskipt af lagÖ och hawi engin wizorp).
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=