Festskrift tillägnadGerhard Hafström hästen vid betslet sedan påven suttit upp. Denna tjänst visade Pippin påven Stefan vid deras sammanträffande år 754. Vid kejsar Ludvigs möte med påven i Reims år 816 var kejsaren påven behjälplig vid avsittningen (»descendentem equo suscepit»). Därefter finnes i de bevarade källorna inga uppgifter om officium stratoris förrän vid mötet mellan konung Konrad och påven Urban II år 1095. Vid sammanträffandet mellan konung Lothar och påven Innocentius II 1131 säges, att konungen »humillime stratoremse offerem», varvid han hållit den vita hästens tygel. Då påven satt av, hjälpte honomkonungen »suppodiando», d. v. s. han höll i stigbygeln. Denna form (officiumstrepce) för den blivande kejsarens hyllning för påven, omnämnes här för första gången. Olika uppfattningar råder omdärvid införts en nyhet eller icke.'^" Det mest kända mötet mellan kejsare och påve är ju kejsar Fredrik I:s sammanträffande med påven Fiadrianus år 1155. Kejsaren förmåddes därvid omsider att visa påven officium stratoris et strepce, en hövlighetsakt visserligen icke för påven personligen utan »pro reverentiaheati Petri». Två gånger till, nämligen 1160 och 1177 måste kejsar Fredrik visa påven samma hyllning. Striden mellan Barbarossa och påven väckte stor uppmärksamhet inom den katolska kyrkan. Berättelsen om huru det tillgår vid dessa påvehy11ningar måste förutsättas ha trängt vida. Möjligen är det under påverkan härav, som gränsberättelsen utformats så, att uppsalakonungen av den danske konungen bevisades officium stratoris och av den norske officium strepa. Åtminstone en annan nordisk källa har en liknande skildring. Den förlorade Skjoldungasagan på latin lät enligt Arngrimurs återgivande den danske sagokungen Dan bliva uppvaktad av två jarlar, av vilka den ene höll i beslet och den andre i stigbygeln."® Huruvida denna hyllningssed har använts i Norden oberoende av feodal påverkan sammanhänger med en större fråga, nämligen vissa feodala sedvänjors möjliga ursprung från det utpräglat formundna, rituella fornnordiska eller allmänt forngermanska rättslivet. Gränsberättelsens utformande under inflytande av det samtida Europas feodala sedvänjor synes dock mest antagligt. 20 " I en av bestämmelserna för de kejserliga kröningsceremonlerna, den s. k. Cencius II, är hållandet i stigbygeln föreskrivet vid kröningståget från Peterskyrkan till Lateranen. »Cum dominus papa venerit ad equum, imperator teneat stapham .» Vid ankomsten till Lateranen sitter kejsaren av »et tenet stapham domino papa descendente deposita prius corona». Det härskar olika uppfattning om denna bestämmelse härstammar från 962 eller 1191; vore det sista fallet skulle officiumstrepa varit en nyhet 1131. Jfr Eichmann, a. a., s. 23 ff. A. Olrik, Danmarks heltedigtning, del 2 (1910), s. 226 o. 231. — Jfr I. Lindquist, ,a. a., s. SI.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=