Rättshistoriskaperspektiv 179 samt med angivande av varje avvikelse i de ibland till över hundratalet uppgående handskrifterna. Den enda anmärkning, som kan riktas mot detta väldiga arbete, är att paragraferingen av vissa handskrifter är utgivarens egen, och att den i några fall har blivit missvisande, varigenom forskningen förts på villospår. Detta gäller såväl tolkningen av Hälsingelagens ryktbara rättsregel »Den som äger land, äger vatten» som Upplandslagens konungabalks uppgifter om den utlysta ledungsflottans första skeppsvist. Min företrädare Ivar W. Sjögren höll i Humanistiska Vetenskapssamfundet i Lund den 26 november 1945 ett föredrag över »Arbetsuppgifter för nutida svensk rättshistorisk forskning»J Ivar Sjögren erinrade därvid om att den svenska rättshistoriska forskningen ingick som ett led inomden allmänna, på den germanska rättsutvecklingen inriktade forskningen. Han framhöll vidare, »att en mångfald specialundersökningar alltjämt måste utföras, innan tiden är mogen för avfattandet av en framställning av den svenska rättsutvecklingen i dess helhet». Han betonade, att »i vår egen tid, då möjlighet finnes att skönja konturerna av den lagstiftning, som en gång kommer att ersätta 1734 års lag, synes berättigade krav kunna uppställas på att hela den djupgående omvandlingsprocess, som i tiden efter 1734 års lag försiggått med avseende å samhällslivet och rättslivet i gemen, nu indrages inom ramen för den rättshistoriska forskningen». Sjögren framhöll avslutningsvis »hurusom framstegen inom de till den rättshistoriska forskningen hörande hjälpvetenskaperna skapat helt nya möjligheter för ett fördjupande av forskningsarbetet». »Framstegen inom språkvetenskap, folklivsforskning och arkeologi ställa nya, ytterst betydelsefulla hjälpmedel till den rättshistoriska forskningens tjänst». Jag vill understryka denna iakttagelse, med tillägget att den rättshistoriska forskningen likaledes har möjlighet att bliva ett betydelsefullt hjälpmedel för många andra vetenskaper. Vi står härvid inför en tvärvetenskaplig framtidssyn, som kommer att sätta sin prägel på den kommande rättshistoriska forskningen. Jag skall belysa detta genom några exempel från olika tider och forskningsfält. Inom den klassiska fornkunskapen har lundensaren, professor Einar Gjerstad, nyligen företagit en kritisk, ännu otryckt analys av de 12 tavlornas lag. Han anser sig kunna skilja ut bestämmelser, som går tillbaka till den äldsta prourbana epoken i järnåldern, d. v. s, till 8:e århundradet f. Kr., samt vidare datera en andra grupp bestämmelser till tiden efter staden Roms grundläggning 575 f. Kr. Härtill kommer slutligen en tredje yngsta grupp av bestämmelser, vilka tillhör decemvirernas egen lagstiftning, d. v, s, tiden omkring 450 f. Kr. Denna grupp innehåller ^ K. Humanistiska Vetenskapssamfundets i Lund årsberättelse 1945—1946, V, s. 91—98.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=