Rättshistoriska perspektiv Enligt konstitutionerna för Lunds universitet den 19 december 1666 skulle den juridiska fakulteten bestå av endast två professorer.^ Det ålåg den förste av dessa att för nybörjare föreläsa över svensk privaträtt. Det skulle ske »helt enkelt och blott med nödvändig utläggning av texten». För dem, som var mera försigkomna och hade kunskaper i svensk och romersk rätt samt naturrätt, skulle professorn »visa svenska lagens källor uti naturrätten samt positiva, gudomliga och mänskliga —i synnerhet de bildade folkslagens — lagar». Jämförelser skulle därvid anställas med den romerska rätten, liksommed de svenska landskapslagarna. Hänsyn skulle även tagas till grannländernas lagar. Till hans ämbete hörde att taga framuppgifter ur den svenska privaträtten, »lämpade efter rikets statsskick och bruket vid våra domstolar». Den andre juristprofessorn skulle undervisa i romersk rätt. Därvid skulle han inte uppehålla sig vid »onödiga citat av olika lagtolkares interpretationer» utan i stället visa »de romerska lagarnas grunder, mera med åberopande av naturrätten, gudomliga och mänskliga, i synnerhet de bildade folkens lagar». För båda juris professorerna understrykes alltså, att det var ett komparativt, genetiskt och rättshistoriskt betraktelsesätt somskulle prägla undervisningen. Rättshistorien har sålunda haft en central plats i den juridiska fakulteten vid detta universitet alltifrån dess tillkomst för över 300 år sedan. Ämnet tillhör således grundvalarna i den juridiska fakultetsbyggnaden. Hur bedrevs då de juridiska studierna? Trots de två stora universitetshistorikerna från 200- och 300-årsjubileerna måste det tyvärr konstateras, att den juridiska fakultetens historia alltfort är i det närmaste oskriven. Det är endast David Nehrman-Ehrenstråles långa, märkliga professorstid som hittills av Jan Eric Almquist- närmare undersökts. Något vet vi dock. De viktigaste läroböckerna var med säkerhet några av de många tryckta utgåvorna av de då ännu gällande medeltida lands- och stadslagarna —och ' Martin Weibull, Lunds universitets historia 1668—1868, del I, 1868, s. 106 f. - Svensk juridisk litteraturhistoria, 1946, s. 177 f. 12
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=