Tiohäradslagen och Värendsrätten 175 allt. Memorialet hade blivit honom stuckit i handen av en annan riksdagsman, Petter Jönsson från Träslända, och denne hade fått det av Nerman».'^® Motionen bifölls av två stånd men avslogs av de två andra, varför den sålunda icke föranledde någon riksdagsskrivelse.'^® Vid de följande riksdagarna åberopades den värendska lika gifto- och arvsrätten av reformens anhängare. Sedan två riksdagar bifallit ånyo väckta motioner i frågan, lämnade konung Oscar I i konselj den 15 maj 1845 sitt bifall till riksdagens framställning. Den svenska kvinnan hade nu i hela riket blivit jämnställd med mannen beträffande gifto- och arvsrätten. Professor Elias Magnus Fries’ högstämda profetia i prästeståndet vid 1844—45 års riksdag hade alltså beträffande Sverige gått i uppfyllelse. »Wärends allmoge anser sig bland Sveriges Bonde Stånd såsom ett av Försynen utvalt folk, hvars lag, hvilande på försakelse, en dag skall beherrska verlden». Sammanfattning Avslutningsvis vill jag göra följande sammanställning av de utvunna resultaten. a) I Christoffer Ravius’ »index manuscriptorum rariorum» fanns uppgivet, att en Värendsk lagbok på 1640-talet skulle ha funnits i ett skotskt slottsbibliotek. All sannolikhet talar för att ett sådant index verkligen funnits, men varken detta eller den nämnda lagboken har återfunnits. Möjligen kan denna dock vara identisk med en i Edinburghs universitetsbibliotek befintlig handskrift av Magnus Erikssons stadslag. b) Tiohäradslagens inledningsord är icke något fragment av lagens konungabalk utan innehåller en urgammal tingslysningsformel. c) Ett fragment av lagens konungabalk är emellertid bevarat. Balken började med orden »Konimgaer aer Kristi naest». d) Liksom Hälsingelagen och Västgötalagen innehöll Tiohäradslagen en avdelning om lagsagans »Landamaeri», vilken omfattade hela den medeltida dansk-svenska riksgränsen. Av dess 34 gränsmärken har fortfarande 5 icke med säkerhet tolkats. Sedan så skett, borde särskilda gränstavlor av koppar med inskrifter uppsättas på de olika gränsplatserna. e) Inemot hälften av kyrkobalkens flockar — vilka utmärkas av den muntliga lagsagans rim och rytm—återgår till tiden för kristnandet. Jfr Bonde-Ståndets prot. den 7 mars 1840, band 3, s. 69 f. C. U. Nerman var polismästare i Stockholm, chef för Carl XIV Johans hemliga polis och Justitiekansler. Beträffande frågans riksdagsbehandling, se Gerhard Hafström, Hatt och huva, ovan s. 92 ff.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=