Festskrift tillägnadGerhard HafstrÖm 172 Lagmannen i Tiohärad, Harald Strömfelt, gjorde härefter en framställning till K. M:t om att Värend måtte bibehållas vid sin gamla rätt att vid arvskifte förfara som dittills, då de »nyttjat stadslags villkor, så att hustrun tagit halft med mannen och brodern halft mot systern, vilken sedvana de hållit för lag». I november 1691 framlade Dahlberg i rådet häradshövdingarnas betänkande med Rudebecks relation, vilken också blev uppläst — »till allas wälbehag uti Rådet» enligt Dahlbergs brev (den 30 nov. 1691) till Rudebeck. Han föreslog i samma brev, att alla de fem häradsmenigheterna själva skulle ingå med en supplik till K. M:t i frågan. Den 10 febr. 1693 kunde Dahlberg underrätta Rudebeck om att Kungl. Maj:t resolverat i rådet, »att de så kallade Värens Härader skola efter detta alla de praerogativer, rättigheter och förmoner, som de in Ecclesiasticis och Politicis för Kiörkoordningens publicution ägt, till ewerdelige tider oafkortat åtniuta. Och ehuruwäl sådant intet blifwer infererat sielfwa Ärfda-Balken, så lärer dock sådant som en särdeles recess blifwa utfärdat ». En sådan recess har emellertid aldrig tillkommit. 1734 års lag bibehöll beträffande landsrätten mannens dubbla arvsrätt. Som giftorätt hade frälseman och bonde två delar och hustru en treding i alla lösören och i allt fast gods på landet, som de i hjonalag avlat tillsamman. Vid 1734 års riksdag — före lagverkets antagande — inlämnade riksdagsmannen för Kronobergs län en besvärsskrift från Konga och Uppvidinge härader®- vari anhölls, att vid den nya lagens överseende och stadfästande den urminnes rättigheten i Värends fem härader måtte bliva observerad, så att de finge hädanefter somtillförende därvid bliva behållne. I sin resolution på besvären®^ hänvisade K. M:t, efter Lagkommissionens hörande, till andra punkten i den ännu i vår lagbok tryckta stadfästelsen, »att allt vad genom särskilda privilegier är fastställt, har i denna allmänna lagen cj kunnat inflyta». Den värendska rättssedvänjan ansågs alltså nu vara ett särskilt rättsgiltigt privilegium. Men nere i Värend var man tydligen inte nöjd med detta svar. Vid påföljande eller 1738 års riksdag ingav sålunda de tre övriga häraderna, nämligen Allbo, Kinnevald och Norrvidinge, en besvärsskrift,®* i vilken söktes stadfästelse »på den uråldrige Värends Häraders rätt om arvtägt, att på samma sätt som härtill skett, enka njuter lika lott emot barnen, eller barnen emot fader, och dotter med son, alldenstund ingen därigenom Allmogens besvär vid 1734 års riksdag. Kronobergs län. Konga och Uppvidingc härader (Ri. A.). Concept Resolutioner på Allmogens Enskijlte Besvär. Riksdagen 1734, den 19 dec. 1735 (Ri. A.). Allmogens besvär vid 1738 års riksdag. Kronobergs län, Vol. 2. (Ri. A.).
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=