Festskrift tillägnadGerhard Hafström tillskiftades änkan halva boet och bröstarvingarna hälften. I de övriga utanför Värend liggande häradena i Tiohärads lagsaga ävensomi andra lagsagor tillskiftades däremot änkan jämte fördel av bo oskifte sin lagliga morgongåva av den bröstarvingarna tillkommande arvslotten, (enligt GB 9: 3 »Morgongåfwa skall tagas af mannens enskildha lott i boet»; den utgick, om den ej blivit särskilt utfäst, enligt GB 9:7 till 1/20 av mannens vid dödsfallet behållna lott), varefter änkan i giftorätt tillskiftades en tredjedel av boets behållning och arvingarna två tredjedelar. Trots den lika arvsrätten använde domböckerna uttrycket »broderlott» och »systerlott» vilket möjligen kan bero på att sönernas arvslotter utlades i odaljorden. Sedan de skånska landskapen genomfreden i Roskilde 1658 förenats med Sverige, dröjde det ända till 1683, innan svensk civillag där infördes. Föranledd av en förfrågan från Göta Hovrätt meddelade generalguvernören Rutger von Ascheberg i ett brev den 31 oktober 1683, att under detta året den svenska lagen och processen förmedelst häradshövdingarnas introducerande överallt på landet blivit införd. Justitien administrerades därför uti alla tre provinserna efter det svenska maneret.^® På grund av detta besked upphörde Göta Hovrätts tillämpning av den danska lagen. Den i januari 1683 utnämnde häradshövdingen i Lister och Bräkne härads domsaga i Blekinge, Samuel Arfwidsson,^® förfrågade sig den 10 juli 1685 hos Göta hovrätt »om Blekingz och then i hans härader öflige praxis medh arftagande emellan bondefolk och barn, samt begrafningskostnader».®’ Fråga uppkom då, om den även i Värend förekommande lika arvs- och giftorätten skulle få tillämpas gentemot den svenska landslagens bestämmelser. Enligt Hovrättens underdåniga skrivelse till K. M:t den 13 juli 1685^® hade sålunda uppkommit ett tvivelsmål »uti en del härader i Blekingen, varest ävensom uti några härader här ovanför gränsen en långlig praxis och vana sig har inrotat och förmått, det arv uti bondeståndet således delas, att när bonden dör, går hustrun uti halva arvet emot barnen, och efter hustruns död barnen i halva arvet emot bonden, samt systern uti lika lott emot brodern». Folket önskade behålla denna sedvana, men häradshövdingarna därnere var rådvilla, hur de skulle förfara, då å ena sidan denna sedvänja vore G. Bendz, Göta Hovrätt genom seklerna (1934), s. 101 f. Häradshövdingen i Listers och Bräkne härader Samuel Arfwidsson, fulllm. 30/1 1683. (J. E. Almquist, Lagsagor och domsagor i Sverige, I (1954), s. 396 f.). Göta hovrätts arkiv. Riksregistraturet (Ri. A.) —Jfr Nat. Beckman, a.a. s. 33 f. Enligt det bevarade domboks- och bouppteckningsmaterialet (Lunds Landsarkiv) från slutet av 1600-talet och början av 1700-talet framgår, att lika arvsrätt tillämpats i Medelsta härad i ungefär 50 ®/o, i Bräkne i 30 ®/o, i Lister 10 ®/o, medan inget fall av lika delning påträffats i östra härad (Lars-Olof Larsson, Det medeltida Värend sid 13, not 12). 170
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=