Festskrift tillägnadGerhard Hafström 168 förena dessa två, Stiernhööks och Wieselgrens teorier, till förklaringen, att den lika giftorätten och kvinnoarvsrätten införts i Värend genom herulerna, vilka skulle ha övertagit den från västgöterna eller direkt påverkats av den romerska rätten lika arvsrätt.^® Denna teori är emellertid endast en lärd spekulation. Den står och faller med om det verkligen förekommit en herulinvandring till Värend, för vilken hypotes enligt den nuvarande forskningen några sannolika skäl icke anförts. En tredje förklaring har framlagts av professor Åke Holmbäck,^® som anser att kvinnan före 1200-talets mitt fått lika arvsrätt som mannen, vilken utveckling emellertid genom Birger Jarls arvslag skulle ha avbrutits i de centrala landskapen, varemot likadelningen skulle ha bevarats i avlägsnare bygder såsom Värend. Denna hypotes är emellertid osannolik därför, att den värendska sedvanerätten ju, som framgår av domböckerna från 1600-talet, präglas av sin ålderdomlighet. Alla dessa teorier har förutsatt, att den lika gifto- och arvsrätten varit inskränkt till Värend och ursprungligen möjligen hela Tiohärads lagsaga. Så har emellertid icke varit förhållandet. Den har tidigare gällt även i de angränsande skånska landslagen. I Skånelagen var nämligen den halva giftorätten lagfästad. Vid bondens död skulle sålunda hus och lösören och köpejord skiftas med hälften til! bondens hustru och till hälften till bondens arvingar.^® Om barnen var döda, men barnbarnen levde, gällde istadarätt, varvid Skånelagen (Omarv, kap. 33) föreskrev: »Är i en gren ett barnbarn och i en annan flera, då tage det ena lika mycket efter farfader eller mormoder, som alla de andra, så att om en broder hade en dotter och en syster hade tre söner eller flera, då tager den ena dottern lika mycket som alla dessa söner». —Lagen måste alltså förutsätta att föräldrarna, genom vilka arvet leddes vidare, hade lika arvsrätt, vare sig de var bror eller syster. Det är möjligt, att denna rättsregel antyder, att vid istadarättens införande broders och systers arvslott varit lika stor, men att likadelningen sedermera utträngts av den i det övriga Danmark förhärskande, dubbla arvslotten för broder.Härför talar även det '*® Eric Elgqvist, Erulernas bosättning i Värend (i Hyltén-Cavallius-föreningens arsbok 1930). •*® A. Holmbäck, Ätten och arvet enligt Sveriges medeltidslagar, 1919, s. 105 f. Skånelagen, Om arv, 1, 7 och 25. Jfr Holmbäck och Wessén, 4 serien. Skånelagen, s. 28, not 66: »Följande förklaring är måhända den rätta: Både isradarätten och regeln, att kvinna ärver halvt mot man, äro nyheter i den skånska rätten. Tidigare hade, i varje fall under vissa förutsättningar, kvinna ärvt lika med man. Här har nu istadarätten trängt in, sä att den behärskar andra ledet nedåt bland bröstarvingarna, men regeln, att kvinnan ärver endast halvt mot man hade ännu icke i detta led gjort sig gällande i full utsträckning i Sk L, under der
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=