Festskrift tillägnad Gerhard Hafström 156 avskr. 48). Den andra återfinnes i Palmskiöldska samlingen, Uppsala universitetsbibliotek (vol. 254, sid. 447 f.). Även den säges vara hämtad ur en gammal lagbok. Den tredje och sista avskriften återfinnes i Johannes Bureus samlingswerk »Sumlen» (bl. 492).^^ Den första av dessa avskrifter i biskop Brasks kopiebok börjar med rubriken »Aff svenske landemäro ex fine legisterij G.» Som avslutning angives källan med följande ord »Hec sup dicta ex quoda veterj legisterio Sveor, quod incip(i)t Konu(n)gr aer Kristj naest. In cuius librij Supficie ponit(u)r L(itte)ra G.» De ifrågavarande orden Konugr aer Krist] naest äro enligt min uppfattning inledningsorden till Tiohäradslagens konungabalk. De hänsyfta till hela lagens och dess kyrkobalks inledning: Nu sculu maen till thingx fara oc laghsaghu warae höra. höra the somhaer aeru. oc sighiae themsomhemae sitiae. aen laghsagha waar hoon byrias swa. Wij sculum aa Krist troa oc kirkiu byggia Liksom äldre Västgötalagens kyrkobalk började med orden »Kristus är först i vår lag» {Krister aer fyrst i lagham warum), så nämnde också Tiohäradslagens kyrkobalk Kristus i sin första mening. Detta förutsatte alltså konungabalkens inledningsord, enligt vilka konungen var näst Kristus. Nu skola män fara till tings och höra vår lagsaga, höra, de som äro här, och säga för dem, somsitta hemma. Men vår lagsaga börjar så: Vi skola på Kristus tro och kyrkor bygga Landamäret Vad härefter beträffar de fyra gränspunkterna utmärker de lagsagans gränser i väster och öster, söder och norr.^'* Mjöhult ligger på lagsagans västra gräns, invid gränsmötet mellan Tiohärad, Halland och Västergötland invid en viktig medeltida väg från Värend över Redvägen till Varberg.^® Mörtlek ligger mitt på lagsagans östra gräns mot Möre härad, inte långt från häradsgränsen mellan Uppvidinge härad i Värend och östra härad i Njudung — Bråtabäck ligger antingen i sydöst vid gränsmötet mellan Tiohärad, Möre och Blekinge eller i söder på gränsen mellan Virestads socken och Skåne.—Björkö slutligen ligger på lagsagans norra gräns, invid häradsgränsen mellan Västra och östra härad. Det är antag- ** Kungl. Bibi. Listan är tryckt i »De svenska landsmålen», Bih. 1: 2. Angående olika tolkningar av gränsorterna, se Holmbäck och Wessén. C. Härenstam, Finnveden under medeltiden (1946), s. 26 f. och 375. Lars-Olof Larsson, Vägar och färbindelser i Värend, Kronobergsboken 1962— 1963, s. 105.
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=