GerhardHafström80 år XI territoriella indelningen i Uppland under medeltiden. Också till detta tema har han därefter återkommit i flera uppsatser. Det fersenska mordet 1810 betraktar Gerhard Hafström som ett av de mörkaste bladen i vår historia. Redan 1933 recenserade han Ture Nermans bok omdet fersenska mordet. Han återkom till de rättshistoriska aspekterna på detta brottmål i egna forskningar presenterade i uppsatsen »Justitiekanslern och Fersenska mordet» där JK:s försök att hävda rättsprinciperna i det dåtida Sverige särskilt har framhävts. De läromedel för juristutbildningen Gerhard Hafströmutgav behandlade de svenska rättskällorna samt fastighetsrättens och familjerättens historia. Just inom de båda sistnämnda områdena kom Gerhard Hafströmatt ägna stor kraft i sina rättshistoriska forskningar. Ett par av många bidrag till fastighetsrättens historia har medtagits i denna uppsatssamling, nämligen en liten studie omreglerna för fastighetsavhändelse, »Skafthållning» från 1954 och en om det medeltida tegskiftet, vilket också fortlevde i 1734 års lag. Titeln på uppsatsen »Tomt är tegs moder» från samma år är hämtad från Södermannalagen. De familjerättsliga frågorna togs upp i installationsföreläsningen »Hatt och huva», från 1955. Den behandlade den lika arvs- och giftorätten och publicerades överarbetad ett par år senare. Den kristna frids- och försoningstankens påverkan på det äldre rättssystemet under medeltiden applicerade Gerhard Hafström på den mycket omtvistade rättlösheten i studien »Rastlösa» från 1961. Revisionen av vår äktenskapsrätt, vilken som bekant pågått under hela detta sekel, resulterade i betänkanden av den s.k. Familjerättskommittén »Äktenskapsrätt» 1964 (SOU 1964: 34—35). Samma år utkom uppsatsen »Från fästning med fastar till trolovning ’annorledes’», som blev ett rättspolitiskt inlägg i diskussionen omtrolovningens rättsverkningar. Samma år utkom också Festskriften till Karl Olivecrona i vilken Hafström publicerade uppsatsen »Dulgadråp och danaarv», i vilken han erinrade om hur dessa rättsinstitut, »vilka tillhört den svenska rätten sedan urminnes tider», förändrats och organiskt omformats fram till våra dagar. Ett annat rättsområde med anknytning till arvs- och giftorättsfrågorna, togs upp i uppsatsen »Tiohäradslagen och Värendsrätten», som Gerhard Hafström återkom till ofta både i sina forskningar och i sina föreläsningar. Den här återgivna artikeln är hämtad ur Kronobergsboken 1965. Det kan om denna uppsats, som om flera andra i Hafströms produktion anföras, att de forskningsresultat som han framlagt blivit föremål för både kritik och kompletteringar av senare forskning. Genom sina forskningar har han emellertid inte enbart gjort bestående landvinningar utan också initierat en vetenskaplig debatt, som fört forskningen framåt på de områden han behandlat. Just med det här exemplet är det på sin plats att
RkJQdWJsaXNoZXIy MjYyNDk=